Får fullmäktige överlåta till ett kommunalt bolag att besluta om taxor för VA, fjärrvärme och renhållning?

Svar

Ansvar och delegation

De grundläggande bestämmelserna om ansvarsfördelning inom kommunal verksamhet finns i 5 kap. 1 och 2 §§ samt i 10 kap. 3 § kommunallagen (2017:725). Av dessa bestämmelser framgår att det är fullmäktige som beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen eller regionen, bland annat gäller det om mål och riktlinjer för verksamheten samt om budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor.

Fullmäktige får dock uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges ställe besluta i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ärenden som anges i 5 kap. 1 § första stycket eller som enligt lag eller annan författning ska avgöras av fullmäktige får inte delegeras till nämnderna.

Av 10 kap.1 § kommunallagen framgår att fullmäktige i kommuner eller regioner får, om det inte i lag eller annan författning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd, besluta att lämna över skötseln av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ. I 10 kap. 3 § kommunallagen finns bestämmelser om överlämnande till helägda kommunala bolag och i 10 kap. 4 § om delägda bolag.

Taxa för VA, renhållning respektive fjärrvärme

I 34 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster anges, att avgifternas belopp och hur avgifterna ska beräknas ska framgå av en taxa. Kommunen får meddela föreskrifter om taxan men får överlåta åt huvudmannen att bestämma avgifternas belopp enligt beräkningsgrunder i kommunens taxeföreskrifter.

I 27 kap. miljöbalken finns bestämmelser om kommunens rätt att meddela föreskrifter om avgifter för avfallshantering. I 27 kap. 6 § anges att avgift ska betalas enligt den taxa som kommunfullmäktige antar.

När det å andra sidan gäller fjärrvärme så regleras fjärrvärmekundernas rättigheter enligt fjärrvärmelagen (2008:263) och Energimarknadsinspektionens föreskrifter EIFS 2022:3 och EIFS 2009:3. Kommunala bolag som bedriver fjärrvärmeverksamhet har, liksom kommunala företag som bedriver verksamhet inom energiområdet, undantagits från den kommunala likställighets- och självkostnadsprincipen. Verksamheten ska med andra ord bedrivas på affärsmässig grund.

Av förarbetena till fjärrvärmelagen (prop. 2007/08:60, s. 57) framgår att syftet med att undanta kommunala företag inom energiområdet från den kommunala likställighets-, självkostnads- och lokaliseringsprincipen är att konkurrensvillkoren för kommunala energiföretag ska vara likvärdiga med dem som gäller för övriga företag.

Slutsats och rättspraxis

Det finns några avgöranden som pekar på att beslut om kommunal taxa kan överlåtas men att kommunen då har angett inom vilka ramar nämnden eller till exempel ett kommunalt bolag får agera.

Se till exempel RÅ 1994 ref. 72. I det fallet hade Trafiknämnden i Göteborgs kommun beslutat om taxehöjning inom kollektivtrafiken. Regeringsrätten (numera Högsta Förvaltningsdomstolen) ansåg att beslutet låg inom de ramar som fullmäktige hade fastställt och att delegation var tillåten.

Regeringsrätten fastställde i RRK R76 2:13, att kommunfullmäktige kunde delegera rätten att justera renhållningsavgifter till ett kommunalt bolag, förutsatt att beslutet inte stred mot självkostnadsprincipen. I RÅ 1975 ref. 109 kom Regeringsrätten fram till att indexreglering av renhållningsavgifter var förenlig med självkostnadsprincipen och att delegation till ett kommunalt bolag var tillåten.

Sammanfattningsvis innebär det, att fullmäktige kan delegera vissa beslut till bolaget, men att beslut av större vikt, såsom taxebeslut, normalt ska förbehållas fullmäktige.

Ursprungligen publicerad i JP Samhällsbyggnadsnet.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 29 aug 2025

Anders Bengtsson

F.d chefsrådman i Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt