Logga in

Logga in formulär

Ange ditt användarnamn. Ange ditt lösenord. Glömt ditt lösenord?

De flesta som dör av läkemedels- och narkotikaförgiftningar har haft psykiatriska diagnoser

sjukvård_De-flesta-som-dör-av-läkemedels--och-narkotikaförgiftningar-har-haft-psykiatriska-diagnoser.jpg

Varje år dör uppemot 900 personer i Sverige till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Tre av fyra dödsfall beror på överdoser eller att personen tagit sitt liv, visar en genomgång av statistik från flera myndigheter.


En viktig del i arbetet med att minska antalet dödsfall som orsakas av läkemedels- och narkotikaförgiftning är att ha tillgång till tillförlitlig statistik. Nu har Socialstyrelsen tillsammans med Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket och Rättsmedicinalverket på uppdrag av regeringen sammanställt statistik på det här området i en gemensam rapport. 

Antalet personer som dött till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftning har ökat från 557 personer 1997 till 894 under 2019, enligt Socialstyrelsens statistik.

De substanser som låg bakom dödsfallen 2019 varierade beroende på om förgiftningen berodde på en överdos eller suicid. Vid överdoser var olika typer av opioider vanligt. Bland förgiftningar som klassades som suicid dominerade sömnmedel och lugnande medel.

Nära ett av fyra förgiftningsdödsfall, 215 totalt, orsakades av att man tagit ett eller flera icke narkotikaklassade läkemedel, till exempel paracetamol som finns i värktabletter. Suicid svarade för nära hälften av dödsfallen.

De som dog av en överdos hade ofta ett känt problematiskt narkotikabruk, företrädesvis var de män i yngre åldrar och det var även en överrepresentation av personer som saknade gymnasial utbildning. En hög andel av suicidfallen hade tidigare haft kontakter med psykiatrin för exempelvis depression.

Publicerad 14 jun 2022

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom hälso- och sjukvårdsrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

Nyheter

Regeringen och SKR har slutit en överenskommelse för att stärka och utveckla hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap avseende medicintekniska produkter och personlig skyddsutrustning.

28 nov 2024

Till följd av nya JO-anmälningar om lång handläggningstid hos IVO tar nu chefsJO ett samlat grepp om en anmälare till IVO av klagomålsärenden enligt patientsäkerhetslagen kan anses vara part och därmed om bestämmelserna i förvaltningslagen om så kallad dröjsmålstalan kan vara tillämpliga på dessa ärenden. Läs vår analys!

17 sep 2024

Riksdagen har bland annat klubbat igenom socialutskottets förslag till en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen.

3 maj 2024