Mikael har skollagstiftningen i ryggraden

Skolan engagerar många, inte minst skolexperten Mikael Hellstadius. Nu har Mikael arbetat med skoljuridik i 20 år och tillhör några få i Sverige som har specialistkompetens inom ämnet. Men att det skulle bli så var inte givet, det var bara tillfälligheter som gjorde att yrkesvalet blev skoljuridik från början.

Intervju med Mikael Hellstadius, skoljuridisk expert och konsult

     - Mitt intresse för skoljuridik bottnar i att skolan är ett så intressant område i sig. Alla människor har en uppfattning om skolan, vilket återspeglas i samhällsdebatten. Jag tycker att det är engagerande att skoljuridik handlar om rättigheter och skyldigheter för väldigt många människor, berättar Mikael.

Och just rättigheter och skyldigheter är någonting som Mikael kommer tillbaka till när vi pratar om vilken del av skoljuridiken som får honom extra engagerad.

     - Stödfrågorna är centrala och en av elevernas starkaste rättigheter i skollagen. Alla elever har rätt att få utbildning utifrån sina förutsättningar och sina behov och här får huvudmannen inte låta ekonomin styra. Dessvärre ser vi att detta inte fungerar fullt ut i verksamheten och rektorerna upplever själva att de är klämda mellan reglerna och de ekonomiska förutsättningar de har, förklarar Mikael. De har krav på sig från huvudmannen att hålla budgeten samtidigt som de har en ovillkorlig skyldighet enligt skollagstiftningen att ge det stöd som eleverna behöver för att uppnå kunskapskraven. En av mina utmaningar handlar då om att komma förbi dessa typer av argument och hjälpa rektorerna att hantera detta faktum, säger Mikael.

Mikael uppehåller sig vid utmaningen med att alla skolhuvudmän har olika förutsättningar. För att exemplifiera detta tar han Sveriges 290 kommunala huvudmän som utövar tillsyn över de fristående förskolorna.

     - Här har kommunerna motsvarande krav som Skolinspektionen har över fristående skolor, men i praktiken ser vi att kommuner inte har samma förutsättningar och kompetens att ta det här ansvaret. Här behövs kontinuerlig kompetensutveckling hos kommunerna, menar Mikael.

Kompetensutveckling är något som han själv bidrar med i sin roll som fristående konsult och föreläsare. Vi som har träffat Mikael vet att han är en ärligt engagerad skoljurist som brinner för det han jobbar med. Men få känner till att det bara var tillfälligheter som fick in honom på den skoljuridiska banan från början.

     - Det var när jag jobbade som notarie på dåvarande Länsrätten i Stockholm som jag för första gången kom i kontakt med de skoljuridiska frågorna, berättar Mikael. När notarietjänstgöringen var klar 1997 blev det så att jag började arbeta med anmälningsärenden på Skolverket. Efter ett tag fick jag arbeta mer övergripande som beslutsfattare och utveckla tillsynsärendena och på den vägen är det. Det var inte planerat att det skulle bli just skoljuridik.

I 10 av Mikaels 20 yrkesår arbetade han på Utbildningsdepartementet där han satt som expert i olika utredningar. Där fick han också delta i arbetet med flera av de större reformer som genomförts på skolans område under senare år, bland annat som projektledare för arbetet med att ta fram den nya skollagstiftningen. Just denna stora reform kom att spela stor roll för honom i yrkeslivet.

     - Ja, den gav mig en bred bild av rättsområdet och jag fick en bra grund att bygga vidare på. På Skolverket och departementet fick jag jobba utifrån styrningsperspektivet och nu när jag numera huvudsakligen arbetar som fristående konsult och föreläsare och får jag jobba mer utifrån verksamhetsperspektivet.

Men än har Mikael inte helt släppt fotfästet från departementet. Han har kvar några expertuppdrag på Utbildningsdepartementet, vilket ger honom en god systemöverblick över området och insyn i vad som är på gång.

Och visst är det alltid något på gång inom skolan. Därför kommer vi avslutningsvis in på de hetaste framtidsfrågorna för skolan.

     - Det är mycket som händer nu. Den 16 maj lämnade ju Skolkommissionen sitt delbetänkande ”Samling för skolan - nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet” och en intressant tråd därifrån är den övergripande styrningen av skolan, säger Mikael. Frågan är om vi går mot en utveckling där staten håller på att ta tillbaka styrningen av skolorna. Är det lösningen på de fallande kunskapsresultaten? Det skulle innebära ett mycket mer detaljerat regelverk på skolområdet, exempelvis med resursfördelning och innehåll i utbildningen. Kanske ska man vara försiktig att gå mot en ökad statlig detaljstyrning, samtidigt som det finns stora utmaningar med att ha så många skolhuvudmän med olika förutsättningar, berättar Mikael.

Förr tyckte man att statlig detaljstyrning inte fungerade. 1991 kommunaliserade man skolan.

     - Om man skulle genomföra Skolkommissionens tankar är man i ett läge där man inte längre kan säga att skolan fortfarande är kommunal. Frågan om hur skolan ska styras i ett övergripande perspektiv kommer vara mycket intressant att följa, avslutar Mikael Hellstadius.

Mikael Hellstadius skriver expertanalyser i informationstjänsten JP Skolnet. Läs mer om den här. 

Publicerad 23 feb 2017