EU-rätt och verktyg för rättsområdet

Sverige är sedan 1995 medlem i Europeiska unionen, EU. Medlemskapet medför att Sverige är bundet av EU:s rättsordning. Alla medlemsstater i EU har nämligen ett gemensamt regelverk, EU-rätten, som påverkar i stort sett alla rättsområden på ett eller annat sätt. EU-rätten består av fördrag, lagstiftning, praxis från domstolarna i Luxemburg, internationella avtal och andra slags akter som medlemsstaterna tillsammans har antagit. Om nationella bestämmelser står i strid med EU-rätten så ska EU-rätten tillämpas. För svensk rätt är därför anslutningen till EU en mycket viktig händelse.

EU-rättens grundpelare är de så kallade fördragen – avtal som godkänts av EU:s alla medlemsstater. I fördragen anges EU:s mål, förhållandet mellan unionen och medlemsstaterna, regler för EU:s institutioner och hur beslut ska fattas. Fördragen sätter på så vis ramarna för EU-samarbetet. Syftet med fördragen är bland annat att EU ska bli effektivare och mer demokratiskt. EU:s institutioner kan med stöd i fördragen anta rättsakter som medlemsstaterna sedan genomför. I det sammanhanget ska principen om tilldelade befogenheter nämnas. Principen gör det möjligt för EU att vidta åtgärder inom sina befogenhetsområden.

Förordningar är rättsakter som är direkt tillämpliga i medlemsstaterna. En förordning kräver ingen nationell implementering utan ska tillämpas direkt när den träder i kraft. Förordningar är alltså tillämpliga på samma sätt som nationella lagar.

Direktiv ska till skillnad från förordningar genom ett riksdagsbeslut införlivas i den nationella lagstiftningen. Direktiven består av artiklar och regler precis som en förordning, däremot är det upp till medlemsstaterna att anpassa dem till den nationella rättsordningen. Medlemsstaterna ska implementera direktiven inom en viss tid, oftast är två år den tidsgräns som anges.

EU-domstolen dömer i mål som rör fördragsbrott, den kan ogiltigförklara rättsakter med mera. Genom förhandsavgöranden kan EU-domstolen förklara för medlemsstaterna hur EU-rätten ska förstås. I dessa mål ger EU-domstolen ingen dom i det enskilda fallet, utan bedömer hur EU-rätten ska tolkas. Det kan exempelvis röra sig om tolkningen av artiklar i en förordning eller ett direktiv. EU-domstolen finner ofta att direktiv har implementerats felaktigt och att EU-rätten utgör hinder för de nationella bestämmelserna. Praxis från EU-domstolen är därför av stor vikt för att medlemsstaterna ska kunna tolka de EU-rättsliga bestämmelserna.

JP Infonets tjänster ger dig som arbetar med EU-rättsliga frågor ett bra stöd i ditt arbete. Du kan använda JP EUnet som ett verktyg och du får en mycket god inblick i den EU-rättsliga djungeln. Tjänsten vänder sig till dig som på något sätt jobbar med EU-frågor, oavsett vilket område du arbetar med. Du får en omfattande bevakning av EU-rättsområdet och vi ser till att du har tillgång till det juridiska material du behöver.