Jonatan Schytzer

Jur.dr i civilrätt, Adjunkt vid Uppsala universitet

Jonatan Schytzer är jur.dr i civilrätt, Adjunkt vid Uppsala universitet. Jonatan skriver för JP Juridiskt bibliotek.

Vem är du? Berätta om din bakgrund!

Jag är nybliven juris doktor i civilrätt efter att ha försvarat min avhandling ”Fordrans uppkomst inom insolvensrätten” vid Uppsala universitet i februari i år. I avhandlingen studerade jag många fundamentala frågor inom insolvensrätten, såsom vad som krävs för att en fordran överhuvudtaget ska kunna göras gällande i konkurs, om en fordran ska omfattas av ett offentligt ackord samt om en fordran ska ingå i en skuldsanering. Även vad som ofta beskrivs som särskilt svåra frågor om kvittning i konkurs och om konkursboet har ådragit sig en förpliktelse undersöktes. Dessa frågor aktualiserade i sin tur en hel del principiella spörsmål, såsom hur begrepp, principer och ändamålsresonemang används i rättstillämpningen, om förhållandet mellan regler och principer och om spänningen mellan obligationsrätt och insolvensrätt. Avhandlingens inriktning speglar mina kunskapsintressen väl, såtillvida att jag både är intresserad av de specifika rättsliga frågorna och de mer principiella frågorna samt särskilt hur de principiella frågorna tar sig till uttryck i de specifika rättsliga frågorna. Att avtäcka de principiella frågorna i specifika uppkomstfrågor har också varit ett gångbart sätt att lösa upp svårigheter.

Vilka kommer att vara de stora frågorna inom insolvensrätten de närmaste åren?

Den insolvensrättsliga diskussionen har under de senaste decennierna präglats av diskussioner om hur vi behöver förändra och förbättra de insolvensrättsliga regelverken. Många utredningar har lagts fram. De har emellertid inte genomförts, vilket föranlett mycket frustration. På senare år har glädjande nog EU bidragit till rättsutvecklingen på området. Det har bland annat skett genom rekonstruktionsdirektivet, vilket Sverige har att implementera senast sommaren 2022. I mars kom rekonstruktionsutredningens betänkande om hur implementeringen ska ske. Betänkandet innehåller förslag till en helt ny lag om företagsrekonstruktion och även förändringar av andra regleringar. Under våren har en rad seminarier hållits på vilka många deltagare har belyst fördelarna med förslaget. Och visst är förslaget välkommet då det ger en rad nya verktyg till rekonstruktörer, vilket förhoppningsvis kommer att innebära att fler i grunden lönsamma företag kan rekonstrueras. På seminarierna har också en rad frågor om hur förslagen ska tolkas och tillämpas i praktiken uppstått. Om förslaget genomförs hoppas jag att jag kan vara med och bidra till diskussionen om hur reglerna bör tolkas. Den mångfald av nya verktyg som den föreslagna lagen ger gör också att förfarandet blir mer komplext. I tidigare rättsvetenskapliga diskussioner om hur ett företag kan rekonstrueras har det framför allt fokuserats på hur reglerna ska förstås och hur en finansiell rekonstruktion kan genomföras. Här vore det önskvärt om den rättsvetenskapliga diskussionen breddades genom att exempelvis tvärvetenskapliga studier exempelvis om hur ett företag ska kunna bibehålla eller återskapa förtroende gentemot sina viktigaste affärspartners. 

Hur ser du på att skriva analyser för JP Infonet?

Jag är tämligen ny som författare av analyser på JP Infonet och har hittills skrivit om det ovannämnda betänkandet, En ny lag om företagsrekonstruktion – analys, men jag ser framemot att skriva fler analyser framöver. JP Infonet är nämligen en särskilt god plattform för att kommentera och analysera den löpande rättsutvecklingen.