Viktiga lagändringar på socialområdet halvårsskiftet 2026
Regeringen har publicerat en sammanställning av viktigare lagar och förordningar som träder i kraft omkring halvårsskiftet 2026. Nedan hittar du ett urval av de ändringar som är aktuella inom socialområdet.
Ett aktivitetskrav inom försörjningsstödet
Genom lagändringarna införs ett aktivitetskrav som villkor för rätt till försörjningsstöd. Aktivitetskravet ska gälla enskilda som har fått försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader. Socialnämnden ska vara skyldig att tillhandahålla aktiviteter. Aktiviteterna ska bidra till att öka den enskildes förmåga att ta ett arbete, öka den enskildes språkliga förutsättningar, förbättra den enskildes förutsättningar att söka arbete eller bestå av arbetsplatsförlagda aktiviteter.
Ikraftträdande: 1 juli 2026
Ett förändrat försörjningsstöd – krav på läkarintyg
De som inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande på grund av sjukdom ska styrka det genom läkarintyg. En ny paragraf, 12 kap. 3 a § socialtjänstlagen (2025:400), SoL, införs därför som innebär att en enskild som ansöker om försörjningsstöd, men som inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande på grund av sjukdom ska styrka det genom läkarintyg om sjukdomsperioden överstiger sju dagar i följd. Dessutom införs den nya paragrafen 12 kap. 5 a § som stadgar att den som på grund av sjukdom avböjer att delta i eller uteblir från praktik eller någon annan kompetenshöjande verksamhet som har anvisats enligt 12 kap. 4 §, eller aktiviteter som har anvisats enligt 12 kap. 4 a eller 4 d § ska styrka detta genom läkarintyg.
Ikraftträdande: 1 juli 2026
Bidragsspärr och administrativ sanktionsavgift i socialförsäkringen
Det införs en skyldighet för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att under vissa förutsättningar besluta om en administrativ sanktionsavgift för den som har orsakat att ersättning enligt socialförsäkringsbalken eller lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. I vissa fall ska åklagaren föra talan om sådan avgift i mål om bidragsbrott. Det införs även en möjlighet för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att besluta att en enskild under en viss tid inte kan få rätt till en förmån enligt socialförsäkringsbalken (spärr). Det gäller om den enskilde medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat en oriktig uppgift eller inte har lämnat uppgifter eller anmält förhållanden som har betydelse för rätten till eller storleken på förmånen.
Ikraftträdande: 1 juli 2026.
En tillfällig statlig jobbpremie
Det införs en rätt till en statlig ersättning, en s.k. jobbpremie, till den som under viss tid har fått försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (2025:400) och som därefter får inkomst av anställning samt inte får försörjningsstöd. Ansökan om jobbpremie lämnas till Försäkringskassan och myndigheten beslutar om och betalar ut jobbpremien till den sökande. Premien kommer som högst kunna vara 3 750 kronor per månad, och lämnas till den sökande under maximalt 18 kalendermånader under den period som jobbpremien gäller. Jobbpremien är en tillfällig ersättning som gäller under två år.
Ikraftträdande: 1 mars 2026
Ett språkkrav inom äldreomsorgen
Den som bedriver verksamhet inom socialtjänstens omsorg om äldre personer ska arbeta för att den personal som genomför insatser i äldreomsorgen har de kunskaper i svenska som är relevant för att genomföra insatserna. Relevant nivå av kunskaper i svenska regleras i socialtjänstförordningen och är B2 Gemensam europeisk referensram för språk.
Ikraftträdande: 1 juli 2026
Stärkta insatser för äldre och för de som vårdar eller stöder närstående
Fast omsorgskontakt för äldre utökas till att även omfatta de som bor i särskilt boende. Socialnämnden ska erbjuda en stödkontakt och lämna information och vägledning den som vårdar eller stöder en närstående som är äldre eller långvarigt sjuk. Socialnämndens ansvar för ett barn som har behov av stöd med anledning av att en närstående som är allvarligt sjuk eller oväntat avlider, tydliggörs. Hälso- och sjukvårdens ansvar för barns behov av stöd när barnets förälder, eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med som har en allvarlig fysisk sjukdom, tydliggörs. Avlösarservice enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade görs flexiblare genom att den inte längre behöver utföras i hemmet.
Ikraftträdande: 1 juli 2026
Kommunala hyresgarantier för en socialt hållbar bostadsförsörjning
Regeringen får rätt att meddela föreskrifter om kommuners skyldighet att bistå hushåll genom att ställa säkerhet för att ett hyresavtal fullgörs (hyresgaranti). Syftet är att underlätta för personer utan egen bostad att få en sådan. Det införs även ett skydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden vid handläggning av hyresgarantier. Med stöd av bemyndigandet har regeringen beslutat att kommuner får en obligatorisk uppgift att i vissa fall ställa hyresgarantier till hushåll med barn. Det krävs till exempel att hushållet behöver garantin för att etablera sig på bostadsmarknaden och att bostaden finns i kommunen.
Ikraftträdande: 1 september 2026
Stärkt förebyggande arbetet mot suicid genom nationella utredningar
En ny lag om utredningar för att förebygga suicid införs. En utredning ska alltid genomföras när ett barn har avlidit i suicid. En utredning får genomföras när en vuxen har avlidit i suicid eller när ett barn eller en vuxen har avlidit och dödssättet är oklart, om en utredning bedöms förebygga suicid. Folkhälsomyndigheten, som är den myndighet som ska genomföra utredningarna, ska utifrån utredningar ta fram underlag som syftar till att förebygga suicid. Myndigheten ska vartannat år lämna en rapport till Socialdepartementet som ska innehålla bland annat en samlad bild av underlag och lärdomar från utredningsverksamheten och eventuella förslag på åtgärder som regeringen kan vidta.
Ikraftträdande: 2 juli 2026
Ny lag om socialdataregister (2026:601)
Socialstyrelsen får möjlighet att behandla personuppgifter i större utsträckning i ett eller flera nationella socialdataregister. Lagen innehåller samtidigt bestämmelser som skyddar människors personliga integritet vid behandlingen. Syftet med socialdataregister är att bidra till ökad kunskap för att utveckla och förbättra socialtjänsten och verksamheten enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Personuppgifter får behandlas för att framställa statistik, framställa underlag för uppföljning och utvärdering, utföra epidemiologiska studier och bedriva forskning.
Ikraftträdande: 1 augusti 2026
Ett ställföreträdarskap att lita på
Lagändringarna ökar självbestämmandet och tryggheten för den som har god man eller förvaltare. Den enskildes ställning stärks och kvaliteten i ställföreträdarverksamheten höjs. Ramarna för uppdraget som god man eller förvaltare tydliggörs, med ökat fokus på den enskildes vilja och välbefinnande. En central statlig myndighet får ansvar för frågorna, inklusive tillsynsvägledning, föreskrifter och utbildning av ställföreträdare. Ett nationellt ställföreträdarregister införs för att underlätta tillsyn och styrka behörighet i kontakter med myndigheter och banker. Överförmyndarnas verksamhet effektiviseras, bland annat genom utökad beslutanderätt i icke tvistiga ärenden och lagreglering av möjligheten att utse anställd ställföreträdare.
Ikraftträdande: I huvudsak 1 juli 2026
Förbättrade förutsättningar för kommuner att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen
Ändringarna innebär att kommuners utbetalningar av ekonomiska förmåner till en enskild person och ekonomiska stöd som avser en enskild person kan bli föremål för Utbetalningsmyndighetens dataanalys och granskning. Från och med den 1 juli 2026 ska kommunerna på begäran av Utbetalningsmyndigheten lämna sådana uppgifter som behövs för myndighetens dataanalyser och urval. Från och med den 1 juli 2029 blir det obligatoriskt för kommuner att lämna uppgifter även utan en begäran från myndigheten. Ändringarna syftar till att förbättra förutsättningarna för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och förhindra ekonomisk brottslighet.
Ikraftträdande: 1 juli 2026
Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar
Lagändringarna innebär att en ny straffbestämmelse, missbruk av offentlig ställning, införs i brottsbalken. Brottet omfattar personer som utövar offentlig tjänst, offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet och som uppsåtligen bryter mot lag eller annan författning för att ge sig själv eller någon annan en otillbörlig förmån. Även agerande som syftar till att otillbörligt missgynna någon annan omfattas. Straffet är böter eller fängelse i högst två år. Även ett grovt brott införs, med straffet fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. För att lagstiftningen bättre ska återspegla brottslighetens allvar höjs också minimistraffet för grovt tjänstefel till fängelse i ett år och sex månader.
Ikraftträdande: 1 augusti 2026
Nya förslag stärker utredningar av brott som begås av barn och unga
Lagändringarna innebär att fler tvångsmedel får användas mot barn som inte uppnått straffbar ålder. För tvångsmedlen beslag, husrannsakan och kroppsvisitation tas kravet på särskilda skäl bort. Vidare utökas möjligheten att ta upp biometriska underlag från barn. Lagändringarna innebär också att det införs ett nytt tvångsmedel för kvarhållande av en grupp av personer i identifieringssyfte och en särskild reglering för tvångsmedel i förundersökningar som återupptas för att utreda om det finns grund för resning.
Ikraftträdande: 1 juli 2026
Frihetsberövande påföljder för barn och unga
Lagändringarna innebär bland annat att barn och unga, i de fall en frihetsberövande inte kan undvikas, ska dömas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Lagändringarna innebär att Kriminalvården blir ansvarig för verkställigheten och att påföljden sluten ungdomsvård utmönstras ur påföljdssystemet. De barn som döms till fängelse ska placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar som ska vara anpassade efter barns behov och rättigheter. Avdelningarna ska stå klara den 1 juli 2026.
Ikraftträdande: 1 juli 2026
Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt
Ändringarna innebär att möjligheten för vissa utlänningar att beviljas permanent uppehållstillstånd utmönstras ur utlänningslagen. Ändringarna innebär också att svensk rätt anpassas till EU:s migrations- och asylpakt, bland annat genom att terminologin och systematiken för det svenska asylförfarandet ändras, det så kallade gränsförfarandet för asyl tillämpas i fler situationer än de som är obligatoriska enligt EU-rätten, rätten till offentligt biträde vid handläggningen av ärenden om internationellt skydd hos Migrationsverket begränsas. Vidare ansvarar Polismyndigheten, Migrationsverket respektive regionerna för utförandet av det nya så kallade screeningförfarandet och åldersgränsen för att ta fingeravtryck och fotografier i vissa fall under migrationsprocessen sänks till sex år.
Ikraftträdande: 12 juli 2026 respektive 1 och 2 oktober 2026
En ny mottagandelag
En ny mottagandelag har beslutats med syfte att skapa ett mer ordnat mottagande, effektivisera asyl- och återvändandeprocessen samt minska utanförskapet. Lagen innebär att asylsökande som huvudregel ska bo på ett asylboende och vistas i ett begränsat geografiskt område. De ska omfattas av närvarokontroll eller anmälningsskyldighet, där bristande efterlevnad kan leda till minskat eller indraget ekonomiskt stöd eller att asylansökan anses återkallad. Rätten att arbeta under asylprocessen avskaffas, men kan medges efter sex månader om beslut i ärendet om uppehållstillstånd ännu inte fattats. Lagen gäller både asylsökande och personer som omfattas av massflyktsdirektivet.
Ikraftträdande: 1 okt 2026
Ursprungligen publicerad i JP Socialnet, där det finns tillgång till mer ingående material. Prova tjänsten gratis redan i dag.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 4 sep 2026
