Boverkets nya byggregler
Den 1 juli 2025 ersattes Boverkets bygg- och konstruktionsregler, BBR och EKS, med ett antal nya grundförfattningar. Under en övergångsperiod på ett år kan byggherren välja att tillämpa antingen de nya eller de gamla reglerna. I den här sammanfattningen går vår jurist Josefin Almroth igenom de nya författningarna och de övergripande skillnaderna jämfört med tidigare regelverk.
Inledning
Plan- och bygglagstiftningen
I plan- och bygglagstiftningen fastställs samhällets krav på den lägsta godtagbara nivå som ett byggnadsverk måste nå upp till med hänsyn till allmänna intressen som till exempel hälsa, säkerhet, energihushållning och tillgänglighet.
Plan- och bygglagen (2010:900), PBL, innehåller övergripande och grundläggande regler om planläggning av mark och vatten samt om byggande. PBL omfattar många områden men bestämmelserna är oftast allmänt hållna och alltså inte preciserade på detaljnivå. Reglerna utvecklas och preciseras i stället i plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, och i Boverkets föreskrifter.
Boverkets byggregler är ett samlingsnamn för de föreskrifter där Boverket har preciserat de krav som finns i PBL och PBF om utformning, tekniska egenskaper, aktsamhet och tomter. I byggreglerna preciseras även byggherrens ansvar att se till att åtgärderna utförs i enlighet med reglerna och hur man ska förhålla sig till varsamhetskravet och förvanskningsförbudet.
Varför nya byggregler?
Under åren 2019–2024 gjorde Boverket en översyn av byggreglerna inom ramen för projektet ”Möjligheternas byggregler”. Syftet var främst att skapa ett mer konsekvent och enkelt regelverk som främjar tekniska lösningar och innovation. I december 2024 mynnade arbetet ut i ett beslut om att anta nya byggregler som ersätter Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS.
De nya reglerna består av ett antal grundförfattningar som beskrivs i det följande, med några utvalda exempel på skillnader jämfört med tidigare regler.
De nya författningarna och vad de reglerar
BBR och EKS har ersatts med följande grundförfattningar.
Boverkets föreskrifter om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder (BFS 2024:4)
BFS 2024:4 gäller till skillnad från övriga författningar sedan den 1 januari 2025. Föreskrifterna innehåller bestämmelser om vad som krävs för att uppfylla kravet på aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder enligt 10 kap. 2 a § PBL. Detta motsvarar de krav som tidigare fanns i avsnitt 2:3 Allmänt om byggande och avsnitt 2:4 Markarbeten i BBR.
Föreskrifterna räknar upp samtliga situationer då krav på aktsamhet kan ställas utifrån plan- och bygglagstiftningen i samband med bygg-, rivnings- och markåtgärder. Situationer som inte preciseras omfattas alltså inte av aktsamhetskravet.
Författningen innebär bland annat följande förändringar jämfört med BBR.
- Delar av de allmänna råden om projektering och utförande i avsnitt 2:31 BBR blir föreskrifter och därmed krav.
- I 3 § förtydligas att kraven på aktsamhet gäller för alla byggnadsverk, inte enbart byggnader.
- Det förtydligas att kravet om att tillträde till arbetsplatser för bygg-, rivnings- och markåtgärder ska försvåras gäller om det finns särskild risk för personskador.
- De allmänna råden i avsnitt 2:3 och 2:4 BBR finns inte kvar.
- Kravet om skyddsåtgärder vid rivning av byggnadsverk i 5 kap. 17 §PBF har överförts till Boverkets föreskrifter i princip oförändrat.
(se Konsekvensutredning BFS 2024:4 och BFS 2024:5 s. 19).
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. (BFS 2024:6)
BFS 2024:6 preciserar det tekniska egenskapskravet i 8 kap. 4 § PBL och 3 kap. 7 § PBF som innebär att byggnadsverk ska vara projekterade och utförda så att de har tillräcklig bärförmåga, stadga och beständighet.
Författningen innebär bland annat följande förändringar jämfört med BBR.
- Hänvisningen till de gemensamma europeiska konstruktionsstandarderna, eurokoderna, förändras på så sätt att myndighetskraven framgår direkt i föreskrifterna medan hänvisning till eurokoderna görs i allmänt råd (se allmänt råd till 2 kap. 1 § avdelning II).
- Säkerhetsklass införs för hela byggnader.
- Nya snö och vindlastkartor.
- Bestämmelser om olyckshändelser justeras.
(Se Konsekvensutredning BFS 2024:6 s. 3 f.).
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand i byggnader (BFS 2024:7)
BFS 2024:7 preciserar det tekniska egenskapskravet om säkerhet i händelse av brand i 8 kap. 4 § PBL och 3 kap. 8 § PBF. Föreskrifterna om brandskydd syftar till att ge ett grundläggande skydd för medborgarna avseende säkerhet i händelse av brand i byggnader.
Författningen innehåller teknik- och materialneutrala funktionskrav. Författningen utgår i grunden från samma säkerhetsnivå som BBR, EKS, Boverkets allmänna råd (2011:27) om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd (BBRAD) och Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning (BBRBE) men innehåller vissa justeringar i kravnivåer. Dessa justeringar utgör huvudsakligen anpassningar till de senaste årens samhällsutveckling (se Konsekvensutredning BFS 2024:7 s. 3 f.).
Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall (BFS 2024:8)
BFS 2024:8 preciserar det tekniska egenskapskravet om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, samt det tekniska egenskapskravet om hushållning med vatten och avfall i 8 kap. 4 § PBL samt 3 kap. 9 § och 3 kap. 20 § PBF.
Författningen innebär bland annat följande förändringar jämfört med BBR.
- Detaljerade krav på hur luft ska distribueras för att nå acceptabel luftkvalitet utgår.
- Kravet på dagsljus i bostäder är kvantitativt och innebär att dagsljusfaktorn ska nå en viss nivå för minst halva den bedömda ytan (4 kap. 1 §). Kravet gäller bostaden som helhet, vilket ger en större möjlighet att ha olika dagsljusnivå i olika rum.
- Kravet på solljus i bostäder utgår.
- Nytt krav på att hantera höga och låga temperaturer inomhus även vid onormalt uteklimat (6 kap. 2 §).
- Inga måttsatta minimikrav för rumshöjd.
(se Konsekvensutredning BFS 2024:8 s. 69 ff.).
Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader (BFS 2024:9)
BFS 2024:9 preciserar det tekniska egenskapskravet om säkerhet vid användning enligt 8 kap.4 § PBL och 3 kap. 10 § PBF. Föreskrifterna innehåller krav om skydd mot fall, sammanstötning och klämning, brännskador, instängning samt förgiftning.
Författningen innebär bland annat följande förändringar jämfört med BBR.
- Kranar med kokande vatten för matlagning med barnsäkerhetsanordning blir tillåtna att installera även i bostadskök (2 kap. 4 §).
- Räcken; föreskriften breddas till att omfatta fler situationer/ytor än trappor, ramper och balkonger (2 kap. 10 §).
- Krav på visst avstånd mellan dörr och trappa gäller inte bara i utrymningsväg utan generellt (2 kap. 7 §).
- Tillträdesanordningar till tak får användas upp till en uppstigningshöjd motsvarande två normalvåningar (2 kap. 17 §).
(se Konsekvensutredning BFS 2024:9, s. 48 f.).
Boverkets föreskrifter om skydd mot buller i byggnader (BFS 2024:10)
BFS 2024:10 preciserar det tekniska egenskapskravet om skydd mot buller enligt 8 kap. 4 § PBL och 3 kap. 13 § PBF. Kraven på skydd mot buller i byggnader syftar till att skydda människors hälsa.
Författningen innebär bland annat följande förändringar jämfört med BBR.
- Nytt krav på bullerskyddsdokumentation (1 kap. 16 §).
- När det gäller ljud från installationer och motordrivna anordningar har krav införts på lågfrekvent ljud i utrymmet för daglig samvaro (2 kap. 7 §). Tidigare gällde kravet endast utrymmen för sömn och vila.
- Det allmänna rådet i tabell 7:21a BBR beträffande ljudnivåskillnad från trapphus och korridor till bostad har sammanförts med kravet från loftgång, trapphus eller korridor med dörr eller fönster till utrymmen för sömn, vila eller daglig samvaro. Samma krav gäller nu generellt till alla utrymmen i bostaden och motsvaras av det tidigare ”från loftgång, trapphus eller korridor med dörr eller fönster till utrymmen för sömn vila eller daglig samvaro”.
(Se Konsekvensutredning BFS 2024:10 s. 58 ff.).
Boverkets föreskrifter om bostäders lämplighet för sitt ändamål (BFS 2024:11)
BFS 2024:11 preciserar kravet på bostäders lämplighet för sitt ändamål i 8 kap. 1 § och 8 kap. 4 § PBL samt 3 kap. 1 § och 3 kap. 17 § PBF.
Författningen innebär bland annat följande förändringar jämfört med BBR.
- Kravet på avskiljbara bostadsfunktioner kopplas inte längre till en viss angiven boarea. I stället finns en övergripande bestämmelse om att det vid utformning och dimensionering av bostaden ska tas hänsyn till bostadens storlek, det antal boende som den är avsedd för, behovet av avskiljbara delar av rum och den inredning och utrustning som behövs (2 kap. 1 §).
- Kravet på inredning för förvaring tas bort.
(se Konsekvensutredning BFS 2024:11 s. 83 f.).
Boverkets föreskrifter om byggnaders tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (BFS 2024:12)
BFS 2024:12 preciserar utformningskraven på tillgänglighet och användbarhet i 8 kap. 1 § PBL och 3 kap. 4 § PBF, samt de tekniska egenskapskraven på tillgänglighet och användbarhet i 8 kap. 4 § PBL och 3 kap. 18 § PBF.
Författningen innebär bland annat följande förändringar jämfört med BBR.
- Enligt nya föreskrifterna är det möjligt att undanta publikplatser i alla typer av samlingslokaler, när det gäller tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelseförmåga (2 kap. 6 §). I BBR är det bara möjligt i större samlingslokaler.
- Kravet på tillgängliga och användbara huvudentréer gäller för byggnader generellt (2 kap. 1 §). Den avgränsning till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus som finns i BBR har alltså tagits bort.
- Föreskrifterna innehåller en bestämmelse om dimensionerande mått för rullstol (1 kap. 6 §). Måtten motsvarar allmänna råd i BBR.
(se Konsekvensutredning BFS 2024:12 s. 4).
Boverkets föreskrifter om krav på tomter m.m. (BFS 2024:13)
BFS 2024:13 preciserar krav i 8 kap. 9 § PBL, för hur obebyggda tomter ska bebyggas när det gäller tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga, framkomlighet för utryckningsfordon och skydd mot olyckor. Föreskrifterna preciserar även krav i 3 kap. 10 § PBF om säkerhet vid användning för uppförande av vissa andra anläggningar än byggnader på tomter, samt kraven på projektering, utförande och kontroll i 10 kap. 5 § PBL när det gäller dessa anläggningar.
Författningen innebär bland annat följande förändringar jämfört med BBR.
- Reglerna är inte uppdelade efter tomtens olika delar, som de är i avsnitt 3:12 BBR. Bestämmelserna utgår i stället ifrån funktion, vilket medger olika utformningar med hänsyn till förutsättningarna i den aktuella situationen givet att funktionen uppnås.
- Föreskrifterna innehåller inte regler om utformning av belysning och skyltar.
- Vissa regler i BBR med måttangivelser och detaljregler finns inte i föreskrifterna, vilket innebär fler bedömningar i det enskilda fallet för byggherren. Detta gäller tillgängliga och användbara vägar, utformning av lutande gångvägar samt maximalt avstånd till parkeringsplats.
- Det allmänna rådet i BBR om minsta avstånd mellan en uppställningsplats för räddningsfordon och de angreppspunkter som ska nås från uppställningsplatsen blir föreskrift. Begreppet ”angreppspunkt” definieras även i 1 kap. 5 §.
(se Konsekvensutredning BFS 2024:13 s. 42 ff.).
Övergripande skillnader jämfört med BBR och EKS
Ny struktur
Till skillnad mot den tidigare indelningen av BBR och EKS omfattas varje område numera av en egen grundförfattning. De nya författningarna har samma övergripande upplägg, där det första kapitlet innehåller övergripande regler med bestämmelser om bland annat definitioner. De efterföljande kapitlen är unika för varje författning. Det sista kapitlet innehåller bestämmelser om vad som gäller vid ändring av byggnader.
De allmänna råden tas bort
De nya föreskrifterna anger i de flesta fall inte hur funktionskraven ska uppfyllas genom allmänna råd eller hänvisningar till standarder. I stället blir det upp till samhällsbyggnadssektorn att ta fram förslag till lösningar som uppfyller funktionskraven samt verifieringsmetoder.
Att de allmänna råden försvinner motiveras bland annat av att de har haft en mer styrande verkan än vad som avsågs. Enligt Boverkets bedömning har detta medfört att byggandet har låsts till befintliga lösningar. Förhoppningen är att de nya reglerna ska främja utveckling och innovation. I och med att de allmänna råden tas bort blir det upp till byggherren att bestämma vilken lösning som ska användas för att nå upp till funktionskraven. Kraven är dock ungefär desamma.
De nya föreskrifterna öppnar alltså upp för att hitta nya lösningar som inte är standard i dagsläget. Detta medför i sin tur att byggnadsnämnden, som har att bedöma om byggherren uppfyller kraven, behöver bredda sin kompetens inom byggbranschen.
Övergångsbestämmelser
De nya reglerna, med undantag för aktsamhetsföreskrifterna, trädde i kraft den 1 juli 2025 och har en övergångsperiod på ett år. Fram till den sista juni 2026 kan byggherren därför välja att tillämpa antingen de nya byggreglerna, eller de tidigare reglerna, det vill säga BBR och EKS.
Det går inte att kombinera delar ur de äldre reglerna med delar av de nyare reglerna. Boverket rekommenderar att byggnadsnämnden dokumenterar vilka regler som byggherren väljer att tillämpa.
Möjligheten för byggherren att välja de äldre byggreglerna gäller för åtgärder som
- kräver bygglov, om ansökan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026,
- kräver anmälan, om anmälan kommer in till kommunen före den 1 juli 2026, eller
- inte kräver vare sig bygglov eller anmälan, om arbetet påbörjas före den 1 juli 2026.
(Se Boverkets föreskrifter (2024:14) om ändring av Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, under rubriken Ikraftträdande och övergångsbestämmelser punkterna 1 och 3).
Om byggherren får beslut om bygglov före den 1 juli 2025, men arbetena utförs och kommunen beslutar om startbesked och slutbesked efter det datumet, ska byggnadsnämnden bedöma de tekniska egenskapskraven utifrån BBR och EKS (se BFS 2024:14, under rubriken Ikraftträdande och övergångsbestämmelser punkt 2).
Aktsamhetsföreskrifterna trädde i kraft den 1 januari 2025 och är den enda nya grundförfattningen som saknar övergångsbestämmelser. Till skillnad från de övriga författningarna finns det alltså inte någon övergångstid under vilken byggherren kan välja att tillämpa äldre bestämmelser.
Reglerna om energihushållning senareläggs
Boverket arbetar fortfarande med att ta fram en ny grundförfattning om energihushållning, då den nya grundförfattningen samordnas med EU:s direktiv 2010/31 om byggnaders energiprestanda (EPBD). Detta innebär att krav på energihushållning även fortsättningsvis kommer att regleras i BBR. Den nya grundförfattningen om energihushållning måste alltså komma på plats innan BBR kan upphävas i sin helhet.
Avslutande kommentar
De nya författningarna innebär generellt inte att de krav som gällde enligt BBR och EKS förändras. Regeländringarna kommer alltjämt att påverka byggbranschen och ställa krav på samarbete mellan olika aktörer. Under övergångsperioden är det troligt att många byggherrar kommer att välja de lösningar som har kommit att bli standard och som har bedömts uppfylla kraven enligt de tidigare reglerna. Samtidigt behöver kommunerna förbereda sig på att redan nu bedöma nya, innovativa lösningar som Boverket uppmuntrar till.
Ursprungligen publicerad i JP Samhällsbyggnadsnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 27 aug 2025
Jurist, redaktör
