Upphandlingsrättsdagen

Moderatorn och Hanna hälsar välkomna – deltagarna checkar in.  

I oktober 2024 meddelade EU-domstolen en dom (C-656/22, Kolin) som klargör hur leverantörer från tredjeländer utan avtal med EU får behandlas i offentliga upphandlingar inom EU. Domen ger vägledning både om nationell lagstiftningens utrymme och om hur mycket handlingsfrihet upphandlande organisationer har i dessa fall. Till detta kommer EU-domstolens avgörande i mål C-266/22, CRRC som ger ytterligare vägledning. EU-kommission har i anledning av domarna kommit med en icke-bindande vägledning den 15 maj 2025. Nyligen fattade kommissionen vidare sitt första beslut enligt IPI-förordningen (medicinteknik från Kina) samt att regeringen tillsatt en utredning som ska lämna förslag på hur nationella intressen och säkerhet ska värnas vid upphandlingar, bl.a. utifrån EU-domstolens avgörande, gör frågorna högaktuella.

Per-Ola Bergqvist kommenterar och analyserar rättsutvecklingen på området.  

Hur kan AI användas som ett stöd i hela inköpsprocessen – från behovsanalys och upphandling, till avtalsuppföljning och spendanalys? Hannes Dernehl och Samuel Repfennig ger en övergripande bild av hur AI-verktyg kan integreras i varje steg av processen, baserat på 7 års dialog med både leverantörer och köpare. De går igenom hur tekniken kan effektivisera arbetet och minska administrationen samtidigt som upphandlingarna blir mer träffsäkra, så att man kan lägga mer tid på det som spelar roll.  

Välfärden upphandlar varor och tjänster för cirka 900 miljarder kronor, något som skapar risker för välfärdsbrottslighet. Av det beloppet tros 45–90 miljarder kronor hamna hos oseriösa företag.
Hur kan upphandlande myndigheter arbeta proaktivt för att identifiera och förhindra dessa brott?  

Paneldiskussion om förmiddagens ämnen med chans att ställa frågor.  

En sammanställning av de viktigaste rättsfall och trender från det gångna året. Fokus ligger på vägledande avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen, Kammarrätterna och EU-domstolen.  

Sedan den 1 februari 2022 gäller ett nytt 19 kapitel i LOU, med särskilda regler för annonspliktiga upphandlingar utanför det direktivstyrda området. En central förändring är att upphandlande myndigheter inte längre är bundna av de uteslutningsgrunder som gäller för direktivstyrda upphandlingar, utan kan formulera egna kriterier. Advokat Kristian Pedersen går igenom såväl de formella juridiska aspekterna som de mer praktiska aspekterna av förändringarna.  

EU:s regelverk och direktiv har stor påverkan på hur offentlig upphandling genomförs i Sverige. I detta pass får du en uppdatering om de vad som händer i Bryssel.
Vi tar upp aktuella frågor om hur trender och kommande lagstiftning som kan påverka svenska myndigheter och leverantörer.  

I denna avslutande paneldiskussion sammanfattar vi de ämnen som diskuterats under dagen och blickar framåt mot framtida utmaningar och möjligheter inom området. Panelen, bestående av ledande experter från både myndigheter och näringsliv.