lagkommentar till fängelselagen

Kommentar till fängelselagen

Denna lag trädde i kraft den 1 april 2011 och ersatte då den äldre lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt. Namnbytet till fängelselagen var tänkt att ge ett klart uttryck för att inga intagna dömts till fängelse för att de är i behov av vård utan för att de har begått brott som lett till straff. Den nya lagen innebar en rad språkliga men även systematiska moderniseringar. Men i många delar återfinns motsvarande bestämmelser i den äldre lagen.

I syfte att minska risken för återfall i brott har större fokus lagts vid den enskilde intagnes individuella förutsättningar och behov. Reglerna om premiss har också blivit tydligare, kontroll av bland annat besök har utvecklats och principen om behov och proportionalitet har kommit till klart uttryck i lagtexten.

Fängelselagen är indelad i 15 kapitel. De inledande bestämmelserna i första kapitlet, främst 4 - 6 §§) är av stor betydelse och för tolkningen och tillämpningen av övriga bestämmelser i senare kapitel. I samband med reformen av denna lag ändrades även reglerna om häkten vilket innebär att det finns många beröringspunkter mellan de två lagarna. I denna kommentar har, av pedagogiska skäl, fokus legat enkom på fängelselagen varför något större utrymme inte lagts vid uttalanden och rättsfall som gäller häkteslagen. 

Kommentaren har erhållit en återkommande struktur under respektive paragraf och utrymme har givits till dels olika uttalanden av JO dels den praxis som utarbetats främst av Högsta förvaltningsdomstolen och kammarrätterna. 

Under produktion

Denna lagkommentar är delvis publicerad och innehåller kommentarer till paragrafer i flera kapitel. De återstående kapitlen kommer att publiceras löpande.