God fortsättning på 2019

I årets första blogginlägg gör jag lite då och nu reflektioner samtidigt som jag önskar en god fortsättning på 2019.

Hos många medarbetare finns det en trötthet på omorganisationer, för att bara citera en medarbetare så visste hon till slut inte vilket tjänsterum hos skulle gå in i efter otaliga omorganisationer. Omorganisationer är så klart inte alltid av ondo men man kan ändå undra, är alla som genomförs nödvändiga?

År 1968 tillsattes socialutredningen för att göra en allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen. En viktig uppgift för utredningen var att pröva möjligheterna att sammanföra lagarna och samordna den kommunala socialvården. Som alla vet så blev det 1982 en sammanslagen socialtjänstlag Portalparagrafen la grunden och enligt mig så håller den än idag, och är i sin lydelse om möjligt ännu viktigare idag än igår. Socialtjänstlagen har förändrats många gånger sedan 1982 och nu pågår det en översyn av socialtjänstlagen. Trots många ändringar så har lagstiftningens portalparagraf och honnörsord bestått och i det jag tar min utgångspunkt för mina reflektioner.

1982 förändrades också begreppet socialvård till att bli socialtjänst, jag undrar över vad det namnbytet har betytt gentemot kommuninnevånarna. Många kommuner arbetar idag med tjänstedesign, få verksamheter likt socialtjänsten haft begreppet tjänst i sitt verksamhetsnamn men hur har socialtjänsterna använt det försprånget i utvecklingen av sin tjänstedesign?

Jag inledde med en tillbakablick på socialtjänstlagen och jag kan inte låta bli att fundera över om socialtjänstens portalparagraf oftare är besparingar eller andra skäl hade varit underlag för hur socialtjänsten skulle vara organiserad, för att ge både dem som arbetar och dem som söker stöd, vård och eller behandling i socialtjänsten en ökad känsla av sammanhang – hur hade den då varit organiserad?

Helhetssynen används ofta som bärande argument för ökad samordning utifrån hur många kontakter och planer enskilda i kontakt med socialtjänsten ska behöva förhålla sig till? Men helhetssynen används också som argument för förändring på organisatorisk nivå, hur bygger man in helhetssyn i en organisation mellan organisationer och mellan samhällsnivåer? Hur man än organiserar så kommer ju gränser att uppstå, kan man då bygga in helhetssynen på ett annat sätt som underlättar för kommuninnevånarna är då frågan? Eller är organisationslotsen en nödvändighet som motkraft till att människor bollas runt?

Ibland framförs lagstiftningen som hinder för utveckling och förändring och som skäl för att omorganisera. Kanske är det så att vi som arbetar med verksamhetsutveckling, ledarskap, förändring samt lagstiftning oftare ska lyfta de värden och de skäl som lagstiftaren angett i förarbetena till lagstiftningen för att bidra till utvecklingen av en medskapande socialtjänst, personcentrerad hälso-och sjukvård och en skola för alla för att bidra till att dessa kunskaper blir en viktig grund för organisering.

Kika gärna i JP infonet kunskapsbank om tidiga och samordnade insatser för barn och unga på tal om organisering och helhetssyn.