| |
Välkommen till din informationstjänst på socialområdet!
De här nya notiserna finns nu på vår webbplats.
Eva Lillie
Redaktör
eva.lillie@jpinfonet.se
Har du glömt ditt lösenord? Klicka här!
Behöver du hjälp som rör prenumerationsfrågor? Mejla redaktionen@jpinfonet.se |
| |
Analyser och referat
|
|
fUNKTIONSHINDRADE |
| |
Korttidsvistelse i närheten av hemmet gav inte tillräcklig avlösning för föräldrarna – referat av kammarrättsdom
Kammarrätten i Jönköping 2010-10-11, mål nr 923-10 En pojke hade beviljats korttidsvistelse vid ett korttidsboende i närheten av hemmet. Föräldrarna ville att korttidsvistelsen skulle verkställas vid ett boende i en annan kommun. Eftersom det fanns en stor risk för att pojken skulle ta sig hem under korttidsvistelsen så innebar den beviljade insatsen inte tillräcklig avlösning för föräldrarna, utan den borde ha verkställts någon annanstans.
Läs mer
|
|
Ansökan kunde inte gälla bara särskilt anpassad bostad men inte bostad med särskild service enligt LSS – upp till nämnden att avgöra vad som bäst tillgodosåg behoven – analys
Regeringsrätten 2010-10-06, mål nr 2390-07 När en enskild har ansökt om bostad med stöd av 9 § 9 punkten lagen LSS, så omfattar ansökan båda de boendeformer som anges i punkten, dvs. bostad med särskild service för vuxna och annan särskilt anpassad bostad för vuxna. Den enskilde kan inte begränsa sin ansökan till att gälla bara den ena av boendeformerna, utan det är nämnden som ska pröva vilken boendeform som ska ges. Om den enskilde sedan är missnöjd med den beviljade insatsen kan han eller hon få prövat i domstol om insatsen tillgodoser behoven. Det är innebörden av en dom från Regeringsrätten där den enskilde ansökt om och bara ville ha alternativet annan särskilt anpassad bostad, men motsatte sig en bostad med särskild service. Regeringsrätten gav honom rätt till insats med stöd av 9 § 9 p. LSS men ansåg att den inte genom domen skulle begränsa kommunens möjligheter att utforma insatsen på ett lämpligt sätt.
Läs mer
|
|
Ledsagares resa skulle inte anses vara bekostad av det allmänna när den enskilde fick assistansersättning – referat av kammarrättsdom
Kammarrätten i Göteborg 2010-10-11, mål nr 4144-09 Att en funktionshindrad kvinna hade beviljats assistansersättning innebar enligt kammarrätten inte att hennes ledsagares resor skulle anses vara bekostade av det allmänna vid bedömningen av hennes rätt till riksfärdtjänst. Kammarrättens resonemang utgick från att om en funktionshindrad person har rätt till riksfärdtjänst med specialfordon, så betalar han eller hon bara en egenavgift för sin egen resa, men ingen för ledsagarens. Att en funktionshindrad som inte har rätt till specialfordon, utan kan resa med allmänna kommunikationer, skulle bli tvingen att betala två egenavgifter, skulle därför inte vara rimligt.
Läs mer
|
|
Assistansersättning nekades MS-sjuk under sjukhusvistelse – referat av kammarrättsdom
Kammarrätten i Jönköping 2010-10-04, mål nr 1511-10 En kvinna som led av progressiv multipel skleros ansåg sig behöva hjälp av personliga assistenter även under sjukhusvistelse, eftersom det bara var det som kunde vårda henne på ett bra sätt. Men kammarrätten konstaterade att hon inte hade särskilda svårigheter att kommunicera och att det inte kunde anses vara särskilt viktigt att hon hade ett begränsat antal personer knutna till sig. Därför avslog kammarrätten hennes begäran.
Läs mer
|
|
Behov av övervakning hela natten för att kunna andas innebar inte personkretstillhörighet enligt LSS – referat av kammarrättsdom
Kammarrätten i Sundsvall 2010-09-20, mål nr 2975-09 En 14-åring som behövde övervakas hela natten då han sov tillhörde inte personkretsen enligt LSS. Hans hjälpbehov bestod av kontroll och underhåll av en plasttub som han använde nattetid för att hålla luftvägarna fria. Funktionshindret var enligt kammarrätten, som dock var oenig, inte så stort att det förorsakade honom sådana betydande svårigheter i den dagliga livsföringen som krävs för personkretstillhörighet.
Läs mer
|
|
Barn och unga |
| |
Journaler vid BUP skulle inte lämnas ut till till socialtjänsten – uppgiftsskyldigheten hade fullgjorts på annat sätt – referat av kammarrättsdom
Kammarrätten i Stockholm 2010-10-04, mål nr 4456-10 Barn och ungdomspsykiatrin hade enligt kammarrätten fullgjort sin uppgiftsskyldighet gentemot socialtjänsten i ett barnärende genom att lämna skriftlig information i samband med att man gjort anmälningar till socialnämnden samt muntlig information vid ett möte med socialtjänstens familjerätt. Eftersom barnen som ärendet gällde skulle lida men om journalerna lämnades till föräldrarna, så rådde sekretess för journalerna även gentemot föräldrarna, som inte heller kunde efterge sekretessen i förhållande till socialtjänsten.
Läs mer
|
| |
Nyhetsbevakning
|
|
Socialt arbete |
| |
Södermalm testade evidensbaserad praktik
År 2008 – 2009, testade Södermalms stadsdelsförvaltning och dåvarande IMS vid Socialstyrelsen ett gemensamt projekt för att införa evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Efter två år var stadsdelen visserligen i full gång med utvecklingsarbetet men hade inte alls kommit så långt som man hade trott vid projektstarten.
Läs mer
|
|
Alkohol, narkotika och missbruk |
| |
Var tionde ung man har använt marijuana under det senaste året
Var tionde man och var tjugonde kvinna i åldersgruppen 16-29 år har använt cannabis det senaste året. Användningen av cannabis är som högst i åldersgruppen 16-29 år och att användningen är betydligt högre bland män än kvinnor. Användningen är också vanligare bland socioekonomiskt utsatta grupper, med låg inkomst och små ekonomiska marginaler. Användningen är dock fortsatt låg i ett europeiskt perspektiv. Det här framgår av den Nationella folkhälsoenkäten som Statens folkhälsoinstitut presenterat.
Läs mer
|
|
Brott |
| |
Förslag om reformering av sexualbrottslagstiftningen
Sexualbrottslagstiftningen föreslår bl.a. att tillämpningsområdet för bestämmelsen om våldtäkt mot barn utvidgas och att straffskalorna för sexuellt utnyttjande av barn och grovt sexuellt övergrepp mot barn skärps. I detta betonas att bedömningen av en viss sexuell handling mot ett barn inte - som i princip gäller nu - ska ske på samma sätt som när den begås mot en vuxen. En utvidgning av våldtäktsbestämmelsen föreslås som innebär att det ska vara straffbart att utnyttja inte bara den som befinner sig i ett hjälplöst tillstånd utan också den som annars har särskilda svårigheter att värna sin sexuella integritet. Det kan t.ex. vara fråga om en person som förs bort till en för honom eller henne okänd plats och där utnyttjas sexuellt. Ett annat exempel kan vara utnyttjande av en drog- eller alkoholpåverkad person som befinner sig i en hotfull eller utsatt situation.
Läs mer
|
|
Information om socialtjänstens bemötande av våldsutsatta kvinnor i de nationella minoriteterna
Folkhälsoinstitutet har gett ut en folder som riktar sig till dem inom socialtjänsten som möter våldsutsatta kvinnor i ditt dagliga arbete och till dig som arbetar specifikt med kvinnofridsfrågor på en strukturell nivå. Myndigheten har har i uppdrag av regeringen att samla in kunskap och sprida information om myndigheters bemötande av kvinnor som tillhör de fem svenska nationella minoriteterna och som har blivit utsatta för våld.
Läs mer
|
|
Arbetsmarknad |
| |
Arbetsmarknadspolitisk översikt 2009
IFAU har gett ut rapporten ”Arbetsmarknadspolitisk översikt 2009”. Rapporten ger en överblick över den svenska arbetsmarknadspolitiken, dess organisation, verksamhet mål och medel. I bilagorna finns också en sammanställning av Arbetsförmedlingens sökandekategorier, antalet öppet arbetslösa och i program under 2009 samt använda medel uppdelat på respektive program.
Läs mer
|
|
Ekonomiskt bistånd |
| |
Sociala problem står för liten del av socialbidragsberoendet – arbetslöshet är den största orsaken
Arbetslöshet är den största orsaken till att personer söker ekonomiskt bistånd. Det skriver Sveriges Kommuner och Landsting i en artikel. Fyra av tio som får ekonomiskt bistånd är arbetssökande. Hela 54 procent unga i åldern 20-24 år får ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet. Personer som är sjukskrivna eller får sjuk- eller aktivitetsersättning och behöver ekonomisk bistånd uppgår till 14 procent. Både arbetssökande och sjukskrivna ska egentligen få stöd från Arbetsförmedlingen eller eventuellt Försäkringskassan och inte hos kommunernas socialtjänster. De som inte kan försörja sig på grund av sociala problem, utgör bara elva procent. För att motverka att unga hamnar i långvarig arbetslöshet måste servicen till dem förbättras och myndigheter och kommuner samverka, säger Anders Knape, ordförande för SKL.
Läs mer
|
| |
Barn och unga |
| |
Många barn i skyddade boenden går inte i skolan
Enligt uppgifter drygt 30 kvinnojourer runt om i landet har minst 25 barn till kvinnor i skyddat boende inte fått skolundervisning. Femtio barn har kunnat gå i skolan. Det finns kommuner där skolan och socialtjänsten har ett bra samarbete med kvinnojourerna, och där man ser till att barnen i skyddat boende får undervisning.
Läs mer
|
| |
Domar och beslut
|
| |
KamR Stockholm 2010-10-19 3473-09
Daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS
Läs mer
|
| |
Lagar och regler
|
| |
SFS 2010:1141 Förordning om ändring i förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.
Läs mer
|
| |
SFS 2010:1140 Förordning om ändring i förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar
Läs mer
|
| |
Förarbeten
|
| |
Prop. 2010/11:31 Bättre möjlighet till skuldsanering
I propositionen föreslår regeringen att möjligheten att bevilja skuldsanering för näringsidkare utvidgas. Även om näringsidkaren bedriver en verksamhet som är av mer än ringa omfattning, ska han eller hon inte hindras från att få skuldsanering. Det föreslås också att skuldernas ålder inte längre ska beaktas särskilt vid bedömningen av om det är skäligt att bevilja skuldsanering. Också i fall då merparten av skulderna är relativt nya ska skuldsanering kunna beviljas om detta i övrigt är motiverat. Ändringarna syftar framför allt till att förbättra förutsättningarna för näringsidkare att fortsätta att bedriva näringsverksamhet eller att starta om efter ekonomiska svårigheter. Vidare föreslås det att förutsättningarna för att gallra uppgifter om skuldsanering i samband med kreditupplysningsverksamhet blir desamma för fysiska personer som bedriver näringsverksamhet som för andra fysiska personer. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.
Läs mer
|
| |
SOU 2010:71 Sexualbrottslagstiftningen - utvärderingen och reformförslag
Utredningen har haft i uppdrag att dels utvärdera tillämpningen av 2005 års sexualbrottsreform, dels utreda och ta ställning till om det nuvarande kravet på tvång som grund för straffansvar för våldtäkt bör ersättas med ett krav på bristande samtycke, samt att analysera frågan om Sveriges tillträde till Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och vilka lagändringar som i så fall kan krävas. Utredningen föreslår flera förändringar i sexualbrottslagstiftningen, bland annat att: våldtäktsbestämmelsen utvidgas så att fler fall av sexuella utnyttjanden blir att bedöma som våldtäkt, ett helt nytt och samtyckesbaserat brott - sexuellt övergrepp - införs, tillämpningsområdet för bestämmelsen om våldtäkt mot barn utvidgas, straffskalorna för sexuellt utnyttjande av barn och grovt sexuellt övergrepp mot barn skärps, bestämmelsen om sexuellt ofredande utvidgas.
Läs mer
|
| |
Vägledande dokument
|
| |
Intryck, avtryck - framtidstro. Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna. Till socialtjänsten, Statens folkhälsoinstitut 2010
Läs mer
|
| |
Ny politik för nyanländas etablering i Sverige, Integrations- och jämställdhetsdepartementet 2010
Läs mer
|