| |
Välkommen till din informationstjänst på socialområdet!
De här nya notiserna finns nu på vår webbplats.
Eva Lillie
Redaktör
eva.lillie@jpinfonet.se
Har du glömt ditt lösenord? Klicka här!
Behöver du hjälp som rör prenumerationsfrågor? Mejla redaktionen@jpinfonet.se |
| |
Analyser och referat
|
|
Barn och unga |
| |
Symtom på psykisk störning kan inte vara ett socialt nedbrytande beteende enligt 3 § LVU – analys
Regeringsrätten har slagit fast att ett beteende som närmast kan betraktas som symtom på en psykisk störning inte utgör ett sådant socialt nedbrytande beteende som avses i 3 § LVU. För att ett beteende ska karaktäriseras som socialt nedbrytande enligt LVU krävs att det inte framstår som ett uttryck för den psykiska störningen, utan i princip lika väl skulle kunna finnas hos någon annan som inte har det funktionshindret. Att det finns en psykiatrisk grundproblematik utgör alltså inget hinder mot att tillämpa LVU, men det är inte heller en tillräcklig förutsättning. JP Socialnets expert Lars Clevesköld kommenterar Regeringsrättens dom.
Läs mer
|
|
Ekonomiskt bistånd |
| |
Bostadslös som fått sova över hos sin mor hade varit i en akut nödsituation och fick rätt till matpengar – referat av kammarrättsdom
En bostadslös man som ansökt om matpengar hade uppgett att han inte hade haft några pengar alls under den aktuella perioden och att han inte hade fått någon mat hos sin mor och de vänner, där han fått sova över. De här uppgifterna hade inte motbevisats och därför ansåg kammarrätten att mannen hade befunnit sig i en akut nödsituation.
Läs mer
|
| |
Retroaktivt bostadsbidrag skulle användas till uppehället och inte till att betala hyresskulder – referat av kammarrättsdom
En kvinna hade använt det retroaktivt utbetalda bostadsbidraget till att betala av skulder som gällde lån hon tagit för att kunna betala tidigare hyror. Men enligt kammarrätten borde hon i första hand ha använt den inkomsten till att betala den aktuella månadens hyra och uppehälle och inte till att betala skulder. Därför hade nämnden haft fog för att räkna hela bostadsbidraget som inkomst.
Läs mer
|
|
Begäran om utbetalning av för högt utbetald retroaktiv ersättning från Försäkringskassan var en ansökan om ekonomiskt bistånd – referat av kammarrättsdom
Socialnämnden hade fått retroaktivt utbetald ersättning från Försäkringskassan med ett för högt belopp, eftersom Försäkringskassan dragit av för låg skatt från beloppet. Den enskilde fick därför kvarskatt, men när hon vände sig till socialnämnden för att få ut det belopp som nämnden fått för mycket, betraktades hennes begäran som en ansökan om ekonomiskt bistånd och avslogs. Kammarrätten delade bedömningen.
Läs mer
|
|
Familjerätt |
| |
Fadern anförtroddes vårdnaden trots att han egenmäktigt fört bort sonen och hållit honom hemifrån i tio år – referat av HD-dom
NJA 1992 s. 93, den så kallade Tarek-domen. Ett föräldrapar hade gemensam vårdnad om deras son. När pojken var tre år gammal förde fadern egenmäktigt bort honom och placerade honom hos farföräldrarna i Tunisien. När tio år hade passerat och sonen fortfarande inte hade fått återkomma gjorde Högsta domstolen, HD, bedömningen att det var för sonens bästa om fadern tillerkändes vårdnaden och pojken fick stanna i Tunisien.
Läs mer
|
| |
Kontaktperson/kontaktfamilj |
| |
Åttaåring nekades kontaktfamilj – behovet kunde tillgodoses genom att föräldrarna accepterade hemtjänstinsatser – referat av kammarrättsdom
Visserligen får det ofta anses att den som ansöker om en kontaktperson eller kontaktfamilj har ett behov av insatsen, särskilt när det gäller barn. Men det ska ändå göras en individuell bedömning. En familj ville ha en kontaktfamilj till sonen, eftersom mammans sjukdom gjorde att föräldrarna inte kunde ägna honom så mycket tid som han behövde. Men kammarrätten menade att familjens behov istället kunde tillgodoses om föräldrarna tackade ja till den hemtjänst som socialnämnden erbjudit dem. Därför nekades pojken insatsen kontakfamilj.
Läs mer
|
|
Arbetsmiljö |
|
De boendes intressen vägde tyngre än arbetstagarnas arbetsmiljö – referat av kammarrättsdom
Kammarrätten beslutar i denna dom att Arbetsmiljöverket gjorde fel som förlade Eskilstuna kommun om vite om man inte hindrade boende vid ett gruppboende att röka i sina lägenheter när personalen var närvarande. De boendes rättighet att få röka i sina egna lägenheter måste i detta fall väga tyngre än arbetsmiljöhänsynen. Kommunen måste vidare anse ha gjort vad som åligger dem enligt lag för att arbetstagarna vid gruppboendet ska få så bra arbetsmiljö som möjligt under rådande omständigheter.
Läs mer
|
| |
Nyhetsbevakning
|
|
Brottslighet |
| |
Skärpta straff för grova våldsbrott
Regeringen föreslår skärpta straff för allvarliga våldsbrott, att spännvidden mellan straffen för brott i allmänhet ökas och att straffen vid återfall i brott skärps. Domstolarna ska vid straffvärdebedömningen särskilt beakta om en gärning inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet till person. Återfall i brott ska beaktas i skärpande riktning vid bestämmande av straff.
Läs mer
|
|
Skärpt skadeståndsansvar för vårdnadshavare - propositionen
Regeringen har överlämnat propositionen Ett skärpt skadeståndsansvar för vårdnadshavare till riksdagen (prop. 2009/10:142). Genom ändringar i skadeståndslagen blir vårdnadshavare skadeståndsansvariga om deras barn begår en viss typ av brott. Ansvaret gäller person- och sakskada samt skada genom kränkning. Syftet är att tydliggöra föräldrarnas ansvar för barn och ungdomar.
Läs mer
|
|
Polissatsning för att förebygga brott i nära relationer
Sedan juli 2007 har Rikspolisstyrelsen haft i uppdrag av regeringen att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer. De extra resurser som polisen tilldelades i samband med uppdraget har används till utbildning, utvecklingsarbete, lokala projekt och informationsspridning till allmänheten. En utvärdering visar att man har lyckats bredda bilden av vad brott i nära relationer är, från att handla om det grova våldet till att även innefatta verbala hot och alla typer av våld. Budskapet om att man ska vända sig till polisen om man är brottsutsatt eller vittne har gått fram.
Läs mer
|
|
Arbetsmarknad |
| |
Få platser inom arbetsmarknadsutbildning
Trots att 458.000 personer i Sverige är arbetslösa, är det bara 5.895 personer som deltar i en kvalificerad arbetsmarknadsutbildning. Under början av 2000-talet minskade utbildningsplatserna till mellan 10.000 och 20.000 för att sedan drastiskt skäras ned efter regeringsskiftet 2006. I stället har regeringen valt andra billigare åtgärder.
Läs mer
|
|
Förtydligande av fas tre i jobb och utvecklingsgarantin
De personer som ingår i tredje fasen i jobb- och utvecklingsgarantin har varit utan arbete under en lång tid, ibland fem år eller mer. Regeringen kommer nu i förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin ytterligare tydliggöra att deltagarna i fas tre ska ges tid att söka arbete i den utsträckning som arbetsförmedlaren i dialog med deltagaren finner lämpligt. Omfattningen av arbetssökandet måste bedömas utifrån varje enskilt fall och utifrån personens förutsättningar.
Läs mer
|
|
Hushållens ekonomi |
| |
Ekonomisk förlust för ensamstående föräldrar
Swedbanks institut för privatekonomi har genomfört en undersökning som visar att ensamstående föräldrar har tappat ekonomiskt de senaste 15 åren. Orsaken till det ekonomiska tappet är bland annat att varken barnbidraget, underhållsstödet eller bostadsbidraget har hängt med inflationen. Ytterligare en orsak är att den sänkta skatten på arbete gynnar hushåll med två arbetande.
Läs mer
|
|
Migration och integration |
| |
Proposition om åtgärder mot familjeseparation inom migrationsområdet
Regeringen vill att det i högre grad ska bli möjligt för barn och föräldrar att beviljas uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning när de redan befinner sig i Sverige i de fall det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen hade gjorts före inresan. I en proposition föresås därför att bestämmelserna i utlänningslagen ändras för att möjliggöra detta. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.
Läs mer
|
|
Barn och unga |
| |
Regeringen hejdas inte av Lagrådets kritik
Trots Lagrådets protester föreslår nu regeringen i en proposition att unga under 15 år ska kunna drogtestas utan föräldrarnas medgivande. Lagrådet anser att integritetskränkningen i form av exempelvis ett framtvingat urinprov, skulle vara allt för stor för att kunna motiveras av ett så pass lindrigt brott som ringa narkotikabrott. Regeringen anser dock att det är viktigare att kunna upptäcka och ingripa mot ett begynnande drogberoende i tid. Man menar även att det inte alltid finns tid att söka upp föräldrarna och be om deras medgivande för att få vidra åtgärden.
Läs mer
|
|
Få rymmer från sluten ungdomsvård vid permissioner
Den senaste tvåårsperioden gjordes närmare tretusen ansökningar om permission av ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård. Flertalet bifölls. Endast vid tolv tillfällen avvek ungdomarna. Regelverket kring permissioner för LSU-dömda är mycket omfattande. Risk- och behovsbedömningar görs fortlöpande. Kontrakt om förutsättningarna upprättas mellan alla inblandade.
Läs mer
|
|
Äldre och funktionshindrade |
| |
Äldres hyror sätts utan förhandling
Trots att särskilda boenden för äldre ska betraktas som vanliga lägenheter sätts hyrorna oftast utan förhandlingar med Hyresgästföreningen. En genomgång visar att endast i fem av Skånes kommuner sker sådana förhandlingar.
Läs mer
|
|
Åtgärdsplan för säkerhetsfrämjande arbete för äldre
Socialstyrelsen ska ta fram en nationell handlings- och åtgärdsplan för säkerhetsfrämjande arbete för personer 65 år och äldre. Ingen åldersgrupp förlorar så många återstående levnadsår till följd av olyckor som just de äldre. Ett allt mer uppmärksammat problem är stölder i äldres bostäder utan att inbrott har förekommit och fickstölder riktade mot äldre som många gånger följs av bedrägerier. Även våld i nära relationer riktat mot äldre kvinnor och män är en brottslighet som blivit alltmer uppmärksammad. I uppdraget ska ingå att lämna förslag på konkreta nationella mål samt förslag på hur berörda aktörer kan omsätta befintlig kunskap om förebyggande och säkerhetsfrämjande åtgärder till praktisk handling. I uppdraget ska också ingå att lämna förslag till på vilket sätt det går att skapa incitament för samverkan mellan kommuner, primärvård, polis och ideell sektor i syfte att minska olycksfall bland äldre, våld och kriminalitet mot äldre.
Läs mer
|
| |
Missbruk, alkohol och narkotika |
| |
Åtgärder mot droger som inte hunnit narkotikaklassas
Utbudet av droger på internet är i dag stort, och i många fall handlar det om preparat som i lagens mening inte är narkotika. Därför kommer regeringen att föreslå att polisen och tullen ska kunna omhänderta droger som påträffas och som ännu inte har hunnit klassificeras som narkotika eller hälsofarliga. En åklagare får fatta beslut om att misstänkta varor som kan komma att klassas som narkotika ska tas om hand i avvaktan på beslut.
Läs mer
|
| |
Övergripande |
|
Proposition om utökad lex Sarah
Regeringens förslag om ändringar i lex Sarah är nu klart för riksdagsbehandling. Lex Sarah, om anmälningsskyldighet för missförhållanden och risker, ska gälla inom hela socialtjänsten. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.
Läs mer
|
| |
Domar och beslut
|
| |
JO 2010-03-11 Dnr 6448-2009
Anmälan mot Socialnämnden i Knivsta kommun rörande handläggningen av ett s.k. barnavårdsärende
Läs mer
|
| |
JO 2010-03-11 Dnr 5476-2008
Anmälan mot socialförvaltningen i Hässleholms kommun angående handläggningen av ett ärende enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)
Läs mer
|
| |
JO 2010-03-11 Dnr 152--153-2010
Anmälningar mot Sälens skola och Socialnämnden i Malung-Sälens kommun rörande medverkan till att ett barn hämtats till polisförhör
Läs mer
|
| |
KamR Stockholm 2010-03-10 6934-09
Försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (2001:453); nekat bistånd till hyra då den sökande inte kunnat visa att han verkligen hade haft sin bostad där han enligt ett hyreskontrakt hyrt ett rum
Läs mer
|
| |
KamR Sundsvall 2010-03-08 2809-09
Bostad med särskild service för barn eller ungdomar (elevhemsboende) enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Läs mer
|
| |
KamR Sundsvall 2010-03-12 2331-09
Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL; ekonomiskt stöd till anhörigvårdare
Läs mer
|
| |
KamR Sundsvall 2010-03-09 1297-09
Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning; ingen assistansersättning till person som klarade att äta och dricka själv
Läs mer
|
| |
KamR Sundsvall 2010-03-09 892-09
Bostadsanpassningsbidrag enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag, BAB, för reparation eller utbyte av trapphiss
Läs mer
|
| |
KamR Sundsvall 2010-03-09 82-09
Ledsagarservice enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS; fråga om personkretstillhörighet; inte tillräckligt omfattande funktionshinder för att tillhöra LSS personkrets
Läs mer
|
| |
KamR Stockholm 2010-03-09 7429-09
Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till person som hade befunnit sig i en akut nödsituation
Läs mer
|
| |
KamR Stockholm 2010-03-10 7386-09
Utlämnande av allmänna handlingar; sekretessprövning för uppgifter i omvårdnadsjournaler
Läs mer
|
| |
Lagar och regler
|
| |
SFS 2010:111 Lag om införande av socialförsäkringsbalken
Läs mer
|
| |
SFS 2010:110 Socialförsäkringsbalk
Läs mer
|
| |
Propositioner
|
| |
Prop. 2009/10:137 Åtgärder mot familjeseparation inom migrationsområdet
I propositionen lämnas förslag som syftar till att motverka vissa fall av familjeseparation. Det föreslås att bestämmelserna i utlänningslagen (2005:716) justeras så att det i högre grad blir möjligt för föräldrar och barn att beviljas uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning när de redan befinner sig i Sverige i de fall det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen hade gjorts före inresan. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.
Läs mer
|
| |
Prop. 2009/10:142 Ett skärpt skadeståndsansvar för vårdnadshavare
Föräldrar är i dag inte ansvariga för sina barns skadeståndsskyldighet. En vårdnadshavare är dock skyldig att se till att lämpliga åtgärder vidtas i syfte att hindra barnet från att orsaka skada för annan. Den vårdnadshavare som inte uppfyller detta krav kan anses vårdslös och därmed skadeståndsskyldig för skada som barnet orsakar. I propositionen föreslår regeringen ett strängare skadeståndsansvar för föräldrar i syfte att tydliggöra att de bär huvudansvaret för sina barn och ungdomar. Förslaget innebär att en förälder som har vårdnaden om ett barn ska ansvara för vissa typer av skador som barnet orsakar. Ansvaret förutsätter inte att vårdnadshavaren varit vårdslös. Ansvaret ska gälla person- och sakskada och skada genom kränkning som barnet vållar genom brott. Vårdnadshavarens ansvar ska för varje skadehändelse vara begränsat till högst en femtedel av prisbasbeloppet. Dessutom ska skadeståndsansvaret undantagsvis kunna jämkas om det i ett enskilt fall skulle vara uppenbart oskäligt att tillämpa det. Den nya skadeståndsgrunden kompletterar det skadeståndsansvar som vårdnadshavare har enligt gällande rätt till följd av bristande tillsyn. Om en vårdnadshavare ansvarar redan på grund av egen vårdslöshet, vilket är ett beloppsmässigt obegränsat ansvar, blir det inte aktuellt att tillämpa det nya ansvaret. Åklagaren - eller i förekommande fall målsägandebiträdet - ska vara skyldig att i samband med åtal för brott föra den skadelidandes talan baserad på det skärpta skadeståndsansvaret för vårdnadshavare. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2010. En följdändring med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.
Läs mer
|
| |
Prop. 2009/10:131 Lex Sarah och socialtjänsten - förslag om vissa förändringar
I propositionen föreslår regeringen att den så kallade lex Sarah-bestämmelsen ändras så att det i socialtjänstlagen stadgas att var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse (SiS) ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Regeringen föreslår att motsvarande lydelse införs i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, för var och en som fullgör uppgifter enligt den lagen. Var och en som fullgör uppgifter inom dessa verksamheter ska vara skyldig att rapportera om missförhållanden, eller påtagliga risker för missförhållanden, till berörd nämnd, till SiS ledning eller, i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, till den som bedriver verksamheten. Rapporteringsskyldigheten uppkommer redan om någon kan komma i fråga för en insats, alltså inte enbart om han eller hon redan beviljats en insats. Skyldigheten gäller dock inte för frivilligarbetare. Den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet ska informera berörd nämnd om rapporten. Den som ska motta rapporter ska också informera den som fullgör uppgifter i berörd verksamhet om de skyldigheter som åvilar honom eller henne, både avseende rapportering och att medverka till god kvalitet. Regeringen föreslår också att det i socialtjänstlagen införs en skyldighet för nämnden, SiS ledning och den som bedriver en yrkesmässig enskild verksamhet att utan dröjsmål avhjälpa eller undanröja ett missförhållande, eller en påtaglig risk för missförhållande. Ett allvarligt missförhållande, eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, ska också snarast anmälas till Socialstyrelsen. Motsvarande skyldighet införs i LSS. Anmälningsskyldigheten gäller oberoende av om missförhållandet avhjälpts eller risken undanröjts. Vidare föreslås att det i socialtjänstlagen och LSS införs en skyldighet för den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet att utreda och dokumentera rapporter om missförhållanden
Läs mer
|