| |
Välkommen till din informationstjänst på socialområdet!
De här nya notiserna finns nu på vår webbplats.
Eva Lillie
Redaktör
eva.lillie@jpinfonet.se
Har du glömt ditt lösenord? Klicka här!
Behöver du hjälp som rör prenumerationsfrågor? Mejla redaktionen@jpinfonet.se |
| |
Analyser och referat
|
|
Bostad |
| |
Hyresgäst misskötte hyresinbetalningar trots flertalet kravbrev och avbetalningsplan – referat av hovrättsdom
Hyresnämnden beslutade att hyresvärden hade rätt i att säga upp den person som trots flera varningar, fortsatte att missköta sina hyresinbetalningar. Inte heller hade hyresgästen följt den avbetalningsplan som gjorts tillsammans med honom. Hyresgästen hävdade att problem med socialkontoret legat som hinder men ändå dömde hovrätten såsom hyresnämnden och hyresgästen förlorade sitt kontrakt.
Läs mer
|
|
Funktionshindrade |
| |
Barns hjälpbehov under skollov skulle beaktas vid beräkningen av assistansbehov trots att barnet hade möjlighet att vistas på fritids – referat av kammarrättsdom
Att den tioåriga funktionshindrade pojken hade möjlighet att vistas på fritids under skolloven, innebar inte att kommunen kunde bortse från den tiden i sin beräkning av personlig assistans enligt LSS. Det fanns ingen skyldighet för pojken att vara på fritids och han skulle därför ges möjlighet att, så som andra barn, välja om han ville vara på fritids eller hemma under loven. Det kom kammarrätten fram till. Kammarrätten tog även upp frågan om föräldraansvaret vid måltider för ett tioårigt barn.
Läs mer
|
|
Inget bostadsanpassningsbidrag för att flytta på vattenanläggning som var placerad i krypgrund – referat av kammarrättsdom
En husägare som efter en trafikskada inte längre kunde krypa in i krypgrunden på sitt hus och byta vattenfilter hade inte rätt till bostadsanpassningsbidrag för att flytta vattenanläggningen. Krypgrunden var otillgänglig även för andra personer, utan funktionshinder, och anläggningen behövde därför flyttas av andra orsaker än funktionshindret, ansåg kammarrätten. Att själv kunna byta vattenfilter var dessutom inte nödvändigt för att bostaden skulle vara ändamålsenlig för den sökande.
Läs mer
|
|
Barn och unga |
| |
Kraftig övervikt med risk för dödliga sjukdomar i framtiden var inte skäl för LVU-vård – referat av kammarrättsdom
Kraftig övervikt och högt blodtryck hos en 14 -åring, som innebar en genomsnittlig förkortad livslängd på 13 år och stor risk för att utveckla dödliga sjukdomar inom tio-tolv år efter 18-årsdagen, innebar inte sådana klara eller nära föreliggande risker att de kunde ligga till grund för vård enligt LVU. Det blev kammarrättens slutsats. Mamman hade brustit allvarligt i sin omsorg om barnet, men hon hade samtyckt till alla insatser förutom en placering utanför hemmet. Så någon grund för LVU-vård fanns inte.
Läs mer
|
| |
Ingen LVU-vård av 13-åring trots anledning att starkt ifrågasätta föräldrarnas lämplighet – referat av kammarrättsdom
En 13-årig pojke som inte klarat sin skolgång bl.a. på grund av ett utagerande beteende och koncentrationssvårigheter, skulle enligt kammarrätten inte vårdas med stöd av 2 § LVU. Visserligen kunde föräldrarnas lämplighet att ta hand om honom ifrågasättas med tanke på bråk och konflikter dem emellan, deras alkoholvanor och oförmåga att se till pojkens behov. Det fanns en viss risk för att pojkens hälsa eller utveckling skulle skadas. Men de omständigheter som talade emot tvångsvård vägde tyngre och dessutom tog kammarrätten hänsyn till att socialnämndens vårdplan innebar en placering långt från hemmet, vilket inte skulle vara det bästa för honom.
Läs mer
|
| |
Nyhetsbevakning
|
|
Migration och integration |
| |
Avrapportering av arbetet med att få fram fler platser för ensamkommande flyktingbarn
Regeringens koordinator för ensamkommande flyktingbarn Björn Eriksson har haft i uppdrag att skapa fler mottagningsplatser för asylsökande ensamkommande barn. Av hans rapport framgår att ca. 850 platser kunnat uppbådas i huvudsak genom att skapa regionala och subregionala lösningar. Detta kan jämföras med de knappt 1 300 platser som fanns tillgängliga när arbetet inleddes i november. Hans rapport innehåller också förslag till förbättringar. I kommunernas fall handlar det om en bättre interkommunal och intrakommunal samverkan. För statens del rör förslagen olika åtgärder från tillsynens utformning, konstruktion och hantering av statsbidrag, nyttjande av ideella sektorns insatser över till möjligheten att på marknaden köpa platser från vårdföretag och entreprenörer. Han betonar särskilt regionalisering via det nya instrumentet regionala avsiktsförklaringar, att förhandlingsansvaret överförs till länsstyrelserna samt möjligheten införs att teckna avtal på kommunalförbundsnivå om mottagande av ensamkommande barn. Eriksson menar att om frågan inte snabbt kan lösa så blir det aktuellt med en tvångslag för kommunerna.
Läs mer
|
|
Brister i kommunernas mottagande av ensamkommande flyktingbarn
En undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting och Migrationsverket visar att mottagandet av ensamkommande asylsökande barn har stora brister. I vanliga fall utreds hemmen i förväg av socialtjänsten när ett barn placeras i familjehem, men när det gäller flyktingbarnen görs det i bästa fall i efterhand. Det mest akuta gäller de barn som direkt vid ankomsten placeras hos släktingar eller vänner, eller redan finns i de hemmen när de anmäler sig som asylsökande. Det handlar om ungefär hälften av barnen. SKL menar att en stor del av problemen i mottagandet beror på att det inte varit tydligt vem som är ansvarig för barnen och att kommunerna svartmålats i medierna. Myndigheternas uppgifter och ansvarsfördelning måste förtydligas och kommunerna behöver bättre kunskap och resurser för att hantera barnens särskilda behov. Socialtjänsten bör hålla i utredning och biståndshanteringen kring barnen och Migrationsverket bör administrera den statliga ersättningen. Ingen myndighet tar ansvar för efterforskningen av föräldrar. Här krävs tydliga riktlinjer för ansvar och genomförande. Det krävs en omedelbar förändring av mottagandet för barn i eget boende. Idag är det inte rättssäkert.
Läs mer
|
|
Försörjningskrav vid anhöriginvandring införs
Igår beslutade riksdagen att införa ett försörjningskrav vid anhöriginvandring från och med den 15 april i år. Beslutet innebär att en person som vill ta hit en anhörig måste kunna försörja sig själv . Personen ska också ha en bostad för sig själv och den anhöriga. Vissa undantag kommer att göras från försörjningskravet. Bland annat undantas barnfamiljer som vill återförenas samt EU- och EES-medborgare, inklusive Schweiz. Försörjningskravet införs efter en hård debatt. Migrationsminister Tobias Billström ville från början att även barnfamiljer skulle omfattas av kravet men tvingades ändra sig efter intern kritik inom alliansen. När förslaget röstades igenom igår valde dessutom den rödgröna oppositionen att samfällt rösta mot det. Vänsterpartiet och Miljöpartiet skrev i ett särskilt yttrande att en rödgrön regering snarast möjligt tänker avskaffa försörjningskravet.
Läs mer
|
|
Etnisk segregation i storstäderna
I storstäderna finns en omfattande segregation i boendet, arbetslivet, skolan och familjebildningen. Nästan alla nationaliteter möter oproportionerligt många andra landsmän i sin vardag. De flesta invandrare möter också fler invandrade, relativt vad man skulle förvänta sig om samhället inte var segregerat. En del av den etniska segregationen kan förklaras av socioekonomiska faktorer som utbildning och inkomst. Personer med högre utbildning och starkare ställning på arbetsmarknaden har t.ex. ofta färre invandrade i omgivningen. Men även om man tar hänsyn till inkomster och åldersstruktur finns boendesegregationen kvar. Inte heller segregationen på arbetsmarknaden kan helt förklaras av allmänna skillnader i utbildning eller yrkesinriktning.
Läs mer
|
|
Barn och unga |
| |
BO ska ta tillvara ungas erfarenheter av HVB-hem
Regeringen har givit Barnombudsmannen (BO) i uppdrag att ta reda på hur unga ser på den sociala barn och ungdomsvården. De ungas erfarenheter av brister och förtjänster hos olika HVB-hem och familjehem ska sammanställas systematiskt och BO får i samband med detta också ett uppdrag att utveckla och pröva en metod för att lyssna på barn i utsatta situationer. Många barn hör av sig till BO med synpunkter om brister i den utbildning de får vid HVB-hem. BO:s erfarneheter ska sammanställas för att kunna ingå i beslutsunderlaget hos de myndigheter som kommer i kontakt med utsatta barn.
Läs mer
|
|
Kriminalvård |
| |
Projekt för utsatta kvinnor i kriminalvården
På uppdrag av regeringen har Kriminalvården infört en försöksverksamhet riktad till intagna kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution. Verksamheten har inriktats på att identifiera och erbjuda adekvat stöd, rådgivning och rehabilitering. Arbetet syftar också till att denna utsatta grupp av kvinnor ska förbättra sina möjligheter att efter frigivningen få jobb och kunna behålla ett arbete. Denna grupp av kvinnor har mycket låg eller ingen tillit alls till män. Kriminalvården eftersträvar att en tredjedel av personalen som arbetar nära de kvinnliga intagna ska vara män och så ser det också ut på kvinnoanstalterna. Kriminalvården erbjuder också kvinnor ett speciellt grupprogram, Kvinnoprogrammet VINN. Det är ett samtals- och motivationsprogram som ska hjälpa kvinnorna att stärka självkänslan och insikten om att det finns möjligheter till förändring.
Läs mer
|
| |
Unga lagöverträdare |
| |
Uppföljning av kritik mot handläggning av ungdomsbrott
Förra året riktade Riksrevisionen kritik mot hur rättsväsendet hanterar unga lagöverträdare. Bl.a. ansåg Riksrevisionen att hanteringen av ungdomsbrott går för långsamt och att fler brott borde kunna klaras upp. Justitieutskottet anser att de konstaterade bristerna när det gäller handläggningstider m.m. måste tas på största allvar. Utskottet konstaterar att det inom flera av de berörda myndigheterna har inletts ett förbättringsarbete avseende såväl den egna handläggningen som samverkan mellan myndigheterna. Inom Regeringskansliet pågår dessutom ett arbete när det gäller dessa frågor där man nu inväntar resultatet av pågående utredningsarbete. Därför föranleder Riksrevisionens kritik ingen annan åtgärd för tillfället.
Läs mer
|
| |
Äldreomsorg |
| |
Nedrustning av fast telenät skapar problem för trygghetslarm
Nu när Telia ska börja montera ned det fasta telenätet på landsbygden är det inte löst hur trygghetslarmen hos de äldre sedan ska fungera. I dag används det fasta kopparnätet av kommunerna, men den möjligheten försvinner i samband med nedrustningen. Med start i sommar kommer Telia att börja montera ner det fungerande telefonnätet på landsbygden och omkring 50 000 hushåll kommer att bli av med den fasta telefonin inom en femårsperiod. Den ska ersättas med en typ av mobil, fast telefoni via mobilnätet. Enligt Telia är trygghetslarmen kommunernas ansvar.
Läs mer
|
|
Övrigt |
|
Svårt för socialsekreterare att leva upp till socialtjänstlagens intentioner
Akademikerförbundet SSR har intervjuat 600 socialsekreterare om deras arbetssituation. Undersökningen visar att ärendemängden för socialsekreterarna har ökat väsentligt under det senaste året. Behovet av försörjningsstödet är stort och antalet barn och ungdomsärenden har ökat, anser 74 procent av de tillfrågade. 46 procent av socialsekreterarna redovisar att kommunernas resurser för det förebyggande arbetet minskar. Dessutom uppger tre av tio att möjligheterna att placera barn och ungdomar minskar. Möjligheten att placera vuxna missbrukare har blivit blir sämre, anser 4 av 10 socialsekreterare. 65 procent uppger att de inte alls, knappast eller delvis kan leva upp till socialtjänstlagens intentioner.
Läs mer
|
| |
Domar och beslut
|
| |
KamR Stockholm 2010-03-09 7519-09
Insats enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS: fråga om föräldraansvaret för funktionshindrad 12-åring samt om behovets omfattning under lovveckor respektive skolveckor
Läs mer
|
| |
KamR Göteborg 2010-03-03 3601-09
Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453); Försäkringskassan hade betalat retroaktivt beviljad ersättning direkt till socialnämnden och enligt den enskilde dragit av för lite i skatt, vilket ledde till att hon fick kvarskatt. När hon begärde att socialnämnden skulle betala beloppet till henne betraktades hennes begäran som en sedvanlig biståndsansökan och avslogs.
Läs mer
|
| |
KamR Jönköping 2010-03-01 3003-09
Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453); Behov av kontaktfamilj/kontaktperson åt barn hade uppstått på grund av att pappan ägnade mycket tid åt att hjälpa mamman, som var sjuk. Behovet kunde tillgodoses genom hemtjänst.
Läs mer
|
| |
KamR Göteborg 2010-03-03 2841-09
Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453); Retroaktivt utbetalt bostadsbidrag som använts för att betala skulder skulle räknas som inkomst vid bedömning av rätt till ekonomiskt bistånd
Läs mer
|
| |
KamR i Jönköping 2010-01-14 360-09
Vitesföreläggande enligt arbetsmiljöiagen (1977:1160) och tobakslagen (1993:581)
Läs mer
|