| |
Välkommen till din informationstjänst på socialområdet!
De här nya notiserna finns nu på vår webbplats.
Eva Lillie
Redaktör
eva.lillie@jpinfonet.se
Har du glömt ditt lösenord? Klicka här!
Behöver du hjälp som rör prenumerationsfrågor? Mejla redaktionen@jpinfonet.se |
| |
Analyser och referat
|
|
Barn och unga |
| |
Socialtjänstens agerande fick i praktiken samma effekt som ett tvångsomhändertagande – referat av JO-beslut
En sextonårig flicka bosatte sig ”på eget bevåg” i en tidigare avlastningsfamilj utan att socialtjänsten hade lämnat medgivande till detta eller fattat beslut om vård. JO var kritisk till socialtjänstens handläggning i ärendet. Kritiken avsåg bl.a. socialtjänsten beslut om omkostnadsersättning till den f.d. avlastningsfamiljen trots att det inte var fråga om en familjehemsplacering. Socialtjänsten lämnade även ut journalanteckningar avseende barnen till mamman utan upplysning om att anteckningarna till viss del hade täckts över och utan upplysning om möjligheten att överklaga.
Läs mer
|
|
Färdtjänst |
| |
Riksfärdtjänst med tåg och ledsagare beviljades till person som inte själv kunde ordna någon ledsagare – referat av kammarrättsdom
En kvinna med nedsatt rörelseförmåga och syn nekades resa med specialfordon eftersom hon ansågs kunna ta tåget, med hjälp av en ledsagare. Att hon inte själv ansåg sig kunna hitta en ledsagare påverkade inte den bedömningen.
Läs mer
|
|
Ekonomiskt bistånd |
| |
Ekonomiskt bistånd till hyra under pågående LVM-vård – referat av kammarrättsdom
Den som genomgår tvångsvård enligt LVM under högst sex månader ska beviljas bistånd för boendekostnaden om han eller hon annars riskerar att bli bostadslös. Den slutsatsen drog både länsrätten och kammarrätten. Att socialnämnden erbjöd den enskilde att flytta in vid ett HVB-hem efter tvångsvården, ändrade inte bedömningen.
Läs mer
|
| |
Ekonomiskt bistånd beviljades man som varit passiv med att få fram en ny planering efter att tidigare missbruksbehandling avbrutits – referat av kammarrättsdom
En man som hade avbrutit sin missbruksbehandling, därefter dröjt i fyra månader innan han kontaktat socialtjänsten för att få till stånd en ny planering och inte följt den överenskommelse han haft med socialtjänsten under tiden, kunde inte nekas ekonomiskt bistånd på den grunden att han inte medverkat till planeringen och inte försökt försändra sin situation. Kammarrätten hänvisade bl.a. till ny praxis från Regeringsrätten om missbrukares rätt till ekonomiskt bistånd.
Läs mer
|
| |
Flytt till annan kommun utan att rådgöra med socialtjänsten innebar inte försenat inträde på arbetsmarknaden – referat av kammarrättsdom
Bara den omständigheten att en familj hade valt att flytta till en annan kommun utan att först rådgöra med socialtjänsten vare sig i den gamla eller den nya hemkommunen, innebar inte att familjen hade försenat sitt inträde på arbetsmarknaden och därför skulle nekas försörjningsstöd. Det påtalar kammarrätten i en dom.
Läs mer
|
| |
Biståndsansökan från ungdom som inte hade rätt till bistånd till sitt eget boende skulle prövas av vistelsekommunen – analys
En 19-åring, som hade gått i gymnasiet i en annan kommun än hemkommunen, ville inte flytta hem till sina föräldrar eftersom han inte hade kamrater i närheten och hade två och en halv mil till närmaste stad. Men det innebar enligt kammarrätten inte att han behövde ha en egen bostad för att få en skälig levnadsnivå. Därför nekades han försörjningsstöd till hyra. Mannen hyrde en lägenhet i den kommun där han hade gått i skola. Socialnämnden i den kommunen ansåg att mannen skulle rikta sin biståndsansökan till hemkommunen, dvs. den kommun där föräldrarna bodde. Men enligt kammarrätten kunde man inte bortse från att föräldrarna inte längre var underhållsskyldiga för honom och att han de facto vistades i kommunen och hade för avsikt att bo kvar där. Därför borde socialnämnden ha prövat hans ansökan.
Läs mer
|
| |
Nyhetsbevakning
|
|
Äldre och funktionshindrade |
| |
Funktionshindrade har sämre ekonomiska förutsättningar än andra
Av en rapport från Socialstyrelsen om funktionshindrades ekonomiska situation framgår att många saknar löneinkomster, får ekonomiskt bistånd för att klara sig och har samtidigt betydande utgifter för hälso- och sjukvård, läkemedel och olika hjälpmedel. Hälften av de personer som lever med hindrande funktionsnedsättning saknar löneinkomster från arbete. En särskilt utsatt grupp är de unga människor som erhåller aktivitetsersättning och ofta aldrig får en chans att komma ut i arbetslivet. De ges ingen möjlighet som de flesta andra att bygga upp en stabil ekonomisk grund. Det är dubbelt så vanligt att personer med funktionsnedsättning har ekonomiskt bistånd jämfört med befolkningen i stort.
Läs mer
|
|
Mer information om stimulansbidrag för äldreomsorgen
I år ska stimulansbidragen för bättre vård och omsorg fokuseras på utveckling av läkemedelsgenomgångar, förebyggande arbete, demensvård, rehabilitering, kost och nutrition samt det sociala innehållet. Stimulansmedel kan få igång projekt som inte finns i huvudmännens ordinarie verksamhet. Pengarna kan användas till att anställa mer personal i äldreomsorgen, köpa in speciell kompetens, till utbildningskostnader, inköp av tekniska hjälpmedel med mera.
Läs mer
|
|
Unga lagöverträdare |
| |
Utredare föreslår insatsgrupper mot nyrekrytering till kriminella gäng
Regeringens utbredare Carin Götblad uppskattar att 5 000 pojkar och unga män i utsatta bostadsområden riskerar att hamna i kriminella grupperingar. I sitt betänkande till regeringen föreslår hon att det införs särskilda sociala insatsgrupper i varje kommun. I grupperna ska socialtjänsten, polisen och skolan koordinera konkreta åtgärder på individnivå för att motverka att ungdomar rekryteras. Socialtjänsten har ansvaret för arbetet. Individuella handlingsplaner ska utarbetas för ungdomar i risksituationer. När det behövs ska också andra kunna kopplas till dessa insatsgrupper, till exempel missbruksvården, psykiatrin eller Kriminalvården. Också näringslivet och ideella organisationer ska kunna få plats. Nyckelaktörerna – socialtjänsten, skolan och polisen – föreslås få en lagstadgad skyldighet att stödja ungdomarnas föräldrar. För att nyckelaktörerna ska kunna verka friare föreslås att socialtjänsten får en rättighet – men inte en skyldighet – att i vissa fall lämna ut uppgifter till polisen om unga under 21 år som kan befaras hamna i allvarligare kriminalitet. Götblad föreslår ett nytt projekt; "Projekt Pojke", med syfte att motverka sociala problem, psykisk ohälsa och stereotypa könsroller hos unga män och pojkar som riskerar att dras in i kriminalitet. Yrkesträning, arbete men även fritidssysselsättning ska vara viktiga inslag. Projektet riktar sig främst till ungdomar i utsatta områden och ska nå dem innan de hamnat i allvarliga svårigheter. Polisen föreslås öppna lokala poliskontor i de bostadsområden som har ett särskilt behov av polisiär närvaro. Frivården ska koordinera individuella stödinsatser i handlingsplaner för klienter som är motiverade att lämna kriminella grupperingar. Särskilda kontaktpersoner bör finnas hos socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, polisen, Kronofogdemyndigheten med flera.
Läs mer
|
| |
Barn och unga |
| |
Sociala myndigheter har sällan koll på ensamkommande barn på rymmen
Flera hundra ensamkommande barn har rymt från svenska flyktingboenden de senaste åren. En del har rest till andra länder men många av barnen gömmer sig i Sverige. De sociala myndigheterna ansvarar för barnen men ofta har de ingen koll alls på barnen. Christina Heilborn, barnrättsjurist på Unicef, säger till Sveriges Radio att hon har förståelse för att det kan vara svårt att hitta de här barnen men hon är ändå kritisk mot att myndigheterna ofta inte ens försöker. Som det nu är lever de gömda barnen i stället utanför samhället och lagarna.
Läs mer
|
|
Prostitution |
| |
Polisen öronmärker 40 miljoner i satsning mot prostitution och människohandel
Prostitution och människohandel har ökat under de senaste tio åren. Nu satsar polisen 40 miljoner kronor för att bekämpa dessa brott. Pengarna kommer att användas till att utbilda förundersökningsledare, utredare och övrig polispersonal i hur människohandel, koppleri och sexköpsbrott kan upptäckas och bekämpas. Polisen kommer dessutom att ta fram en metodhandbok för utredare och inrätta en permanent funktion som nationell rapportör. Syftet med satsningen mot människohandel och prostitution är att skynda på handläggningen av dessa ärenden och att få fler fällande domar på området, säger rikspolischefen Bengt Svenson.
Läs mer
|
| |
Alkohol, narkotika och missbruk |
| |
Kvinnors alkoholberoende har ökat
I Sverige har antalet kvinnor som vårdas för alkoholberoende ökat med 11 procent mellan 1998 och 2008. Antalet män som vårdas för alkoholberoende har däremot minskat under samma tid. Anna Carlstedt på IOGT-NTO befarar att regeringens förslag om fortsatt långa öppettider och fler serveringstillstånd riskerar att öka konsumtionen ännu mer.
Läs mer
|
| |
Missbruksutredare vill samla ansvaret hos en huvudman
Regeringens missbruksutredare Gerhard Larsson vill förändra det delade ansvaret mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten och skapa ett mer tvärprofessionellt arbete. Om ansvaret samlas hos kommunen måste den medicinska kompetensen byggas ut och om ansvaret samlas hos landstinget måste den psykosociala kompetensen byggas ut. Därigenom skapas förutsättningar för det tvärprofessionella arbete som krävs för att kunna erbjuda integrerade medicinska och psykosociala vård- och stödinsatser för att effektivt möta missbruk som ett medicinskt och socialt problem. Utredaren konstaterar att alltför många vård- och stödinsatser kommer för sent för att effektivt hjälpa personen med missbruk eller beroende. Mellan 30 och 50 procent av dem som söker hjälp för missbruk eller beroende har också psykisk sjukdom, vilket dagens vård- och stödorganisation inte är rustad för att möta. Larsson överväger att föreslå en certifiering av behandlingshem och öppenvård som en förutsättning för att erbjuda vård och behandling av personer med missbruk/beroende.
Läs mer
|
|
Beräkning av samhällets kostnader för alkohol och narkotika
Den största delen av samhällets direkta kostnader för alkohol och narkotika, 84 procent, har uppskattats vara kostnader för vård och omsorg, dvs. kostnader som uppstår som en följd av alkohol och narkotika. Endast 3 procent av kostnaderna är kostnader för förebyggande insatser. Socialstyrelsen har beräknat att kommunernas direkta kostnader för alkohol- och narkotikamissbruk var ungefär 10 miljarder under år 2003.
Läs mer
|
|
Socialförsäkring |
| |
Socialförsäkringsbalk antagen av riksdagen
Riksdagen har nu beslutat om den nya socialförsäkringsbalken, som träder i kraft den 1 januari 2011 och som i princip omfattar samtliga socialförsäkringsförmåner som administreras av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
Läs mer
|
| |
Ekonomiskt bistånd |
| |
Statistik om det ökande ekonomiska biståndet
Statistik från Socialstyrelsen visar att utbetalningarna av ekonomiskt bistånd ökade med 17 procent fjärde kvartalet 2009 jämfört med motsvarande period året innan. Utbetalningar av ekonomiskt bistånd till dem som inte är flyktingar utgjorde 2 293 miljoner kronor under det fjärde kvartalet, vilket är en ökning med 21 procent.
Läs mer
|
|
Övrigt |
|
SKTF vill ha en skyldighet för socialarbetare att påtala resursbrister
Fackförbundet SKTF vill införa en ny lag, "Lex Realia" som skulle göra socialarbetare skyldiga att påtala när man inte kan göra ett fullgott jobb. Socialarbetare har ofta ett hårt jobb med hög arbetsbelastning, och många tycker att det är svårt att räcka till med de resurser som finns - ändå är det få som klagar, något som SKTF vill ändra på.
Läs mer
|
|
Ekonomisk utsatthet vanligare bland kvinnor
Den nationella folkhälsoenkäten för år 2009 visar att trots att kvinnor i högre grad än män har en lång utbildning – 20 procent av kvinnorna jämfört med 16 procent av männen – saknar kvinnor i större utsträckning än män kontantmarginal. Detsamma gäller för att ha upplevt ”ekonomisk kris”.
Läs mer
|
| |
Domar och beslut
|
| |
RegR 2010-03-03 146-09
Vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga; ett beteende som är ett symtom på en psykisk störning kan inte vara socialt nedbrytande beteende
Läs mer |
| |
RegR 2010-03-03 8480-08
Vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga; ett beteende som är ett symtom på en psykisk störning kan inte vara socialt nedbrytande beteende
Läs mer
|
|
JO 2010-03-01 Dnr 5356-2008
Anmälan mot socialtjänsten i Lycksele kommun m.fl. angående handläggningen av ett ärende om en sextonårig flicka som "på eget bevåg" bosatt sig i en familj utan att socialnämnden lämnat medgivande till detta eller fattat beslut om vård, m.m.
Läs mer
|