| |
Välkommen till din informationstjänst på socialområdet!
De här nya notiserna finns nu på vår webbplats.
Eva Lillie
Redaktör
eva.lillie@jpinfonet.se
Har du glömt ditt lösenord? Klicka här!
Behöver du hjälp som rör prenumerationsfrågor? Mejla redaktionen@jpinfonet.se
Lagkommentarer
I JP Socialnet kan du nu ta del av kommentarer till socialtjänstlagen. Kommentarerna publiceras fortlöpande och du kan följa vilka paragrafer som kommenterats i nyhetsbreven. |
| |
Lagkommentarer
|
| |
1 kap. 1 § SoL
|
| |
1 kap. 2 § SoL
|
| |
1 kap. 3 § SoL
|
| |
2 kap. 1 § SoL
|
| |
2 kap. 2 § SoL
|
| |
2 kap. 3 § SoL
|
|
2 kap. 4 § SoL
|
|
2 kap. 5 § SoL
|
|
2 kap. 6 § SoL
|
| |
3 kap. 1 § SoL
|
|
3 kap. 2 § SoL
|
| |
3 kap. 3 § SoL
|
| |
3 kap. 4 § SoL
|
| |
Analyser och referat
|
|
Barn och unga |
| |
Socialtjänsten får möjlighet att tala med barn utan vårdnadshavarens närvaro – sammanfattning av proposition
I propositionen föreslås att det i socialtjänstens barnavårdsutredningar ska vara möjligt för utredaren att tala med barnet utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande. Det ska också gälla i utredningar på initiativ av socialnämnden om överflyttning av vårdnaden på grund av att vårdnadshavaren brister i omsorgen om barnet eller då ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet.
Läs mer
|
|
Familjerätt |
| |
Umgängesstöd – sammanfattning av proposition
I den här propositionen föreslås en möjlighet för domstolen att i mål om umgänge besluta att en person som socialnämnden utser ska medverka vid umgänget, ett så kallad umgängesstöd.
Läs mer
|
|
Funktionshindrade |
| |
Kollektivavtalsreglerad extra sjukön till personlig assistent skulle ersättas av kommunen – referat av kammarrättsdom
Assistansanordnaren var bunden av ett kollektivavtal och hade ingen möjlighet att vägra betala ut extra sjuklön som den personliga assistenten hade rätt till enligt kollektivavtalet. Socialnämndens argument att det är frivilligt att ingå kollektivavtal och att de merkostnader som följer av ingått kollektivavtal inte ska ingå i de skäliga kostnader som kommunen ska ersätta, underkändes av kammarrätten. Även den extra sjuklön som utgick med stöd av kollektivavtalet skulle ersättas.
Läs mer
|
| |
Merkostnad vid assistenters sjukdom var inte visat – uppgift om vikarie saknades – referat av kammarrättsdom
Av inlämnat underlag framgick bara att de personliga assistenterna hade varit sjuka. Däremot saknades uppgift om vilka som varit vikarier och intyg från den assistansberättigade om att vikarier hade anlitats. Enligt kammarrätten var det inte visat att det uppstått en merkostnad som berättigade till ersättning enligt LSS.
Läs mer
|
|
Ekonomiskt bistånd |
| |
Ingen uppehållsrätt eller försörjningsstöd för lettisk kvinna som trots aktivt arbetssökande inte ansågs ha någon verklig möjlighet att få jobb – referat av kammarrättsdom
Ett gift par som hade kommit som arbetssökande till Sverige ansökte om försörjningsstöd. Kvinnan var medborgare i Lettland och mannen i Nigeria. För en rätt till försörjningsstöd krävdes dock att sökanden hade uppehållsrätt. Eftersom kvinnan, som var EES-medborgare, hade sökt ett stort antal jobb under cirka sex månader utan resultat ansågs hon inte längre ha någon verklig möjlighet att få anställning. Därmed hade varken hon eller hennes man uppehållsrätt eller rätt till försörjningsstöd.
Läs mer
|
| |
Insatt belopp på bankkonto var en faktisk inkomst vid biståndsbedömningen, trots att pengarna tillhörde kontohavarens far – referat av kammarrättsdom
En man fick avslag på sin ansökan om försörjningsstöd eftersom han fått 10 000 kronor insatt på ett bankkonto. Trots att mannen anförde att pengarna tillhörde hans far, och att han omedelbart efter insättningen överlämnat pengarna till fadern, bedömdes pengarna som en faktisk inkomst.
Läs mer
|
| |
Nyhetsbevakning
|
| |
Barn och unga |
|
JO godkänner frivilliga, slumpvisa drogtester på gymnasiet
JO har i ett beslut kommit fram till att slumpvisa, frivilliga drogtester på en kommunal gymnasieskola har utformats på ett sådant sätt att de inte strider mot grundlagen. Den granskade kommunen har i sitt yttrande beskrivit sina rutiner för att försäkra sig om att elevernas deltagande är frivilligt. Rutinerna innebär att såväl eleven som vårdnadshavarna, om eleven är omyndig, i förväg godkänner att eleven finns med i den grupp ur vilken de som testas slumpas fram, att man även vid testtillfället försäkrar sig om att den testade gör detta frivilligt, samt att endast elevhälsans personal har tillgång till uppgifterna om vilka som ingår i testgruppen och resultatet av testerna. Genom beslutet går JO emot Skolinspektionen som i ett tidigare beslut mot kommunen och sitt yttrande till JO bedömt att de speciella beroendeförhållanden som råder mellan elever och peronal i skolan gör att en reell frivillighet aldrig kan garanteras.
Läs mer
|
| |
Låg ekonomisk standard för många unga
Mer än var femte 20-29 åring hade under 2009 en låg ekonomisk standard. Bland ungdomar med barn var andelen betydligt större. 2009 hade tre av fyra 20-29 åringar som var ensamstående med barn en låg ekonomisk standard. Antalet unga personer som har aktivitetsersättning har fördubblats sedan 2005. I relation till antalet individer per tusen försäkrade med aktivitetsersättningar har en ökning skett i samtliga åldersgrupper upp till 29 år. För personer över 30 år (som får sjukersättning) har däremot andelen personer tusen försäkrade minskat.
Läs mer
|
| |
Ungas boende i storstäder och högskoleorter
De stora barnkullarna på 80-och 90-talet gör att de unga som idag behöver en egen bostad är många. Men i hälften av landets kommuner råder brist på bostäder som unga efterfrågar. Samtidigt är bostadsbyggandet rekordlågt. SABO presenterar i sin rapport Ungas boende i storstäder och högskoleorter en analys av bostadssituationen samt en lägesrapport från 17 kommunala bostadsbolag.
Läs mer
|
|
Unga lagöverträdare |
| |
Många återfaller i brott efter sluten ungdomsvård
De ungdomar som döms till sluten ungdomsvård får längre straff än de som tidigare dömdes till fängelse, vilket inte varit lagstiftarens avsikt. Den genomsnittliga strafftiden för LSU-ungdomarna är 10,1 månad, jämfört med 6,8 för de fängelsedömda. Det här framgår av en rapport från Statens institutionsstyrelse. Uppföljningen visar att de LSU-dömda återfallit i högre grad än de som dömdes till fängelse. 78 procent har tre år efter LSU-domen en ny lagföring, jämfört med 68 procent för dem som dömts till fängelse. De som inte hade någon lagföring innan LSU-domen har mer sällan återfallit vid tiden för uppföljningen. Studien visar också att de som inte återföll, oftare hade mer regelbundna permissioner.
Läs mer
|
| |
Alkohol, narkotika och missbruk |
| |
LVM-vård möjliggör neuropsykiatriska utredningar
Vid Hornö LVM-hem har man satsat på neuropsykologiska utredningar av klienterna. Under LVM-vården skapas ett unikt tillfälle att göra utredningar. På institution har man kanske för första gången möjlighet att genomföra en utredning eftersom missbrukaren är drogfri och lever ett ordnat liv med fasta tider för mat och sömn. Och om klienten får diagnosen ADHD kan man sätta in medicinering. Uppföljningen vid LVM-hemmet visar att utredning, diagnos och rätt behandling leder till ökad livskvalitet och samhällsekonomiska besparingar. - Vi får minskad brottslighet och minskade kostnader för sjukvård, säger Nils Åkesson, FoU-direktör på Statens institutionsstyrelse.
Läs mer
|
|
Kriminalvård |
| |
Utslussningsreform utvärderad
Brottsförebyggande rådet har utvärderat utslussningsreformen, som bl.a. innebar att man ökade användningen av fotboja vid utslussning, ökade möjligheterna till vård på behandlingshem före den villkorliga frigivningen och inrättade halvvägshus för personer som inte är lämpade för de andra utslussningsmetoderna. Utvärderingen visar på en minskad risk för återfall bland intagna som fått utslussning med utökad frigång med elektronisk fotboja jämfört med kontrollgrupperna.
Läs mer
|
|
Arbetsmarknad |
| |
Färre anställer genom Arbetsförmedlingen
Allt färre rekryterande företag söker medarbetare via Arbetsförmedlingen. I dag är det bara 49 procent som bedömer det relevant att annonsera om sitt arbetskraftsbehov via Arbetsförmedlingen. Det skriver Svenskt Näringsliv i en notis. Den vanligaste rekryteringsvägen är informella kontakter. Tre av fyra företag har använt den vägen. Av dem som gjort det är nio av tio nöjda. Spontanansökningar, där arbetssökande kontaktar företaget på eget initiativ, är den rekryteringsväg som ökar mest.
Läs mer
|
|
"En aktiv framtid för unga med funktionsnedsättning"
I syfte att ge unga med funktionsnedsättning fler möjligheter till ett aktivt arbetsliv har socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson tillsatt referensgruppen "En aktiv framtid för unga med funktionsnedsättning". Referensgruppen ska föra en ömsesidig dialog mellan ministern, organisationer och företag för att öppna upp fler vägar till arbete.
Läs mer
|
|
Brottsoffer |
| |
Alla förföljda ska få larm- och skyddspaket
Personer som konstateras vara utsatta för förföljelse och hot ska garanteras ett larm- och skyddspaket. Rikspolisstyrelsen har därför fått i uppdrag att säkerställa att samtliga polismyndigheter kan tillhanda larm- och skyddspaket till hotade och förföljda personer. Syftet är att skapa ett enhetligt skydd oavsett brottsoffrets bostadsort. Detta utgör ett led i handlingsplanen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor m.m. Genom larm- och skyddspaket kan man förebygga att hot och förföljelse övergår till en brottslig handling och därmed förhindra ytterligare lidande hos en redan utsatt grupp människor. I de fall där hoten resulterar i att ett brott sker kan den tekniska utrustningen hjälpa till att säkra bevis.
Läs mer
|
| |
Funktionshindrade |
| |
Färre funktionshindrade får personlig assistans
I november 2007 gjorde Försäkringskassan en ny tolkning av lagen som ger rätt till personlig assistans. Syftet med den nya tolkningen, som har godkänts av Regeringsrätten, var att bedömningarna skulle bli mer lika från kontor till kontor. Sedan dess har dock allt fler funktionshindrade förlorat stödet. Förra året var det 147 personer, och året innan 100 personer, som förlorade sin personliga assistent.
Läs mer
|
|
Migration och integration |
| |
BO vill ha särskilt lagrum för barnspecifika skäl för uppehållstillstånd
Justitiedepartementet har nyligen meddelat att utlänningslagens bestämmelse om synnerligen ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd ska kartläggas, särskilt när barn är berörda. Barnombudsmannen (BO) välkomnar en kartläggning och menar även att det krävs en tydligare lagstiftning där barnets rättigheter enligt barnkonventionen ska vara vägledande. BO vill att det ska införas ett särskilt lagrum avseende barnspecifika skäl för uppehållstillstånd.
Läs mer
|
|
Övrigt |
|
Tydligt individfokus i ny strategi för nationell e-hälsa
Socialdepartementet tar nu ännu ett steg för att förbättra informationshanteringen i vård och omsorg. Igår presenterade departementet sin reviderade strategi för Nationell e-hälsa på Vitalis. Den nya strategin har ett tydligt fokus på användarnas behov och nyttan för individen med de olika e-hälsotjänsterna och går ifrån tidigare fokus på teknik, infrastruktur och it-lösningar. - Det handlar om att stärka informationsutbytet mellan organisationsgränser, minimera riskerna för felmedicinering, minska väntetider och fel i vården av patienterna med mera, sade Karin Johansson, statssekreterare vid socialdepartementet när hon presenterade strategin igår.
Läs mer
|
|
Socialstyrelsen klargör rättsläget kring frågor om dödshjälp
Socialstyrelsen meddelade i går att en patient som vill avbryta sin behandling har rätt till det under förutsättning att han eller hon förstår läkarnas information och konsekvensen av sitt beslut. Socialstyrelsens förtydligande i rättsläget kring frågor om dödshjälp kommer efter det att en ung kvinna skrivit till Socialstyrelsen med en vädjan om att få avsluta sin livsuppehållande behandling. Socialstyrelsen sammanfattar läget i några punkter: ¤ Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. ¤ En läkare får inte ge en behandling som patienten inte vill ha. ¤ Om patienten inte vill att en livsuppehållande behandling ska sättas in eller fortsätta ska läkaren respektera detta under förutsättning att patienten är beslutskompetent, välinformerad och införstådd med konsekvenserna av sitt beslut. ¤ Vården är skyldig att erbjuda en döende patient smärtlindring och ångestdämpande behandling. Aktiv dödshjälp kommer även i fortsättningen att vara förbjuden i Sverige. Socialstyrelsens allmänna råd för livsuppehållande åtgärder ska nu ses över.
Läs mer
|
| |
Domar och beslut
|
| |
KamR Stockholm 2010-04-21 7962-09
Bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453); fråga om skälig boendekostnad
Läs mer
|
| |
KamR Stockholm 2010-04-19 6359-09
Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Läs mer
|
| |
KamR Jönköping 2010-04-19 278-10
Beredande av vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU); ingen LVU-vård när mamman avtjänade ett längre fängelsestraff och det bedömdes att pappan skulle medverka till behövlig vård
Läs mer
|
| |
Förarbeten
|
| |
Prop. 2009/10:192 Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn
Propositionen innehåller ett förslag till en reglering i föräldrabalken om att domstolen i mål om umgänge ska ha möjlighet att besluta att en person som socialnämnden utser ska medverka vid umgänget, s.k. umgängesstöd. I propositionen föreslås även att det i socialtjänstens barnavårdsutredningar ska vara möjligt för utredaren att tala med barnet utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande. Detsamma ska gälla i utredningar på initiativ av socialnämnden om överflyttning av vårdnaden på grund av att vårdnadshavaren brister i omsorgen om barnet eller då ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2010.
Läs mer
|