| |
Välkommen till din informationstjänst på socialområdet!
De här nya notiserna finns nu på vår webbplats.
Eva Lillie
Redaktör
eva.lillie@jpinfonet.se
Har du problem med att logga in på JP Socialnet? Skicka ett e-brev till adressen ovan så får du hjälp!
|
| |
Analyser och referat
|
| |
En kvinna som nyligen vårdats för psykos och hennes åttaårige son fick ett års fortsatt familjehemsplacering istället för öppenvård – referat av kammarrättsdom
En 25-årig kvinna som nyligen hade vårdats inom slutenvården för en psykossjukdom, fick avslag på sin ansökan om fortsatt familjehemsplacering i ett år framöver för sig och sin son. Kvinnan hade enligt läkarutlåtanden ett stort behov av varaktiga relationer och möjlighet att i lugna och ro få gå i terapi. Innan hon insjuknade bodde hon tillsammans med den åttaårige sonen i ett familjehem. Sonen hade knutit an till familjehemmet och kvinnan ansåg sig inte må tillräckligt bra för att kunna ta hand om sonen själv. Stadsdelsnämnden ville successivt slussa ut familjen till ett eget boende, med stöd av öppenvårdsinsatser. Men kammarrätten ansåg att de insatser nämnden erbjudit inte var tillräckliga och beviljade familjen fortsatt familjehemsplacering i ett år.
Läs mer
|
| |
Korttidsvistelse beviljades isolerad pojke vars ledsagarservice inte verkställts fullt ut – referat av kammarrättsdom
En 17-årig autistisk pojke fick avslag på sin ansökan om korttidsvistelse enligt LSS i form av två veckors sommarläger. Omsorgsnämnden hänvisade till att pojken redan hade ledsagarservice samt att han varit på läger de senaste sex somrarna. Men eftersom pojken var socialt isolerad och ledsagarservicen endast delvis hade verkställts, fann kammarrätten att han var i behov av den sökta lägervistelsen för att uppnå goda levnadsförhållanden.
Läs mer
|
| |
Val av boförälder då växelvis boende inte var något altenativ och båda föräldrarna var lämpliga – referat av hovrättsdom
En mamma och en pappa ville båda vara boförälder för parets gemensamma son. Kammarrätten fann att föräldrarna var lika goda boföräldrar och att sonen skulle ha det lika bra oavsett vem han bodde hos. Troligen skulle båda tillgodose sonens kontakt med den andra föräldern. Hos mamman hade sonen bott i hela sitt liv, där hade han sin bror och gick i förskolan. Pappan bodde å andra sidan närmare pojkens släktingar. Kammarrätten fann vid en samlad bedömning att pojken skulle bo kvar hos sin mamma och ha umgänge med sin pappa.
Läs mer
|
| |
LVU-vård av misshandlat barn upphävdes trots att det var oklart vem som orsakat skadorna – referat av kammarrättsdom
Ett barn hade utsatts för kraftigt våld under sina första levnadsveckor och omhändertagits med stöd av LVU. Misstankarna mot mamman avskrevs och åtalet mot pappan ogillades av domstolen. Barnet placerades i hemmet och efter ett år fanns inga anmärkningar mot föräldrarnas omsorg om barnet. Socialnämnden ville att LVU-vården skulle fortsätta ännu en tid, eftersom det fortfarande var oklart vem som skadat barnet och det därför fanns en oro för barnets säkerhet. Men kammarrätten upphävde LVU-vården, eftersom den ansåg att föräldrarna hade utvecklats i föräldrarollen och att deras samtycke till socialnämndens vårdplan var tillförlitligt.
Läs mer
|
| |
Nyhetsbevakning
|
|
Barn och unga |
| |
Unga som utsätter andra unga för sexuella övergrepp
Att tidigt identifiera unga som utsätter andra för sexuella övergrepp kan både förhindra framtida övergrepp och uppmärksamma hjälpbehov hos offer och förövare. Många av de unga förövarna har också själva varit sexuellt utsatta. Forskaren Cecilia Kjellgren vid Avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri på Lunds universitet, har undersökt hur vanligt det är bland gymnasieungdomar att tvinga någon till sex. Undersökningen visar att fem procent av de svenska pojkarna och en procent av de svenska flickorna att de tvingat någon till penetrerande sex eller onani. Studien visar att vissa riskfaktorer som till exempel att man börjar dricka tidigt, är mer aggressiv och har det svårt hemma stämmer in på både gruppen som svarat att de begått sexuella övergrepp och på gruppen som har andra beteendeproblem.
Läs mer
|
|
Arbetsmarknad |
| |
Lyft-platser för arbetslösa
Regeringen tänker avsätta drygt åtta miljarder kronor de närmsta två åren till fler utbildningsplatser och andra arbetsmarknadsåtgärder för att möta den stigande arbetslösheten. Läs mer i regeringens promemoria. 40 000 nya så kallade Lyft-platser skapas för redan arbetslösa där man under maximalt sex månader får ett slags beredskapsjobb inom offentlig sektor eller ideellt. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, bedömer att många kommuner har behov av den här typen av arbetskraft. SKL:s ordförande Anders Knape tror att det dessutom kan minska belastningen på försörjningsstödet.
Läs mer
|