Ansvarig kommun – ansökan hos fel kommun

Följande fråga har kommit från en socialförvaltning: En person som bor i kommun A kontaktar socialtjänsten i kommun B och önskar hjälp med att få bostad i kommun B genom t.ex. hyresgaranti. Behöver kommun B beakta denna förfrågan som en ansökan (och därvid medföljande utredning och beslut) eller räcker det med att man muntligen informerar om att det inte är kommun B:s ansvar i detta läge?

Utgångspunkten för den fortsatta bedömningen är att personen i fråga vänt sig till B kommun med en ansökan om bistånd. Mot den bakgrunden skall följande sägas.

Varje kommun svarar enligt 2 kap. 1 § socialtjänstlagen för socialtjänsten inom sitt område. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver (2 kap. 2 § SoL). Bestämmelserna innebär bl.a. att det är socialnämnden i den kommun där den enskilde är bosatt när hjälpbehovet uppkommer som är behörig och skyldig att vidta behövliga åtgärder. Att för visst fall en ansökan om behövliga insatser får göras hos annan kommun framgår av 2 kap. 3 § SoL.

I det valda exemplet kan B kommun inte till saklig prövning ta upp frågan om bistånd och någon utredning skall inte heller göras där. När ett ärende på så vis skall prövas av socialtjänsten i en annan kommun skall ansökan i princip avvisas.

Då en person vänder sig till fel myndighet med sin ansökan bör myndigheten överlämna ansökan till rätt myndighet och upplysa den sökande om att så har skett. Ett sådant förfaringssätt står i överensstämmelse med den serviceskyldighet som myndigheterna har enligt 4 § förvaltningslagen (FL). Av den bestämmelsen följer att om någon enskild vänder sig till fel myndighet bör myndigheten hjälpa honom till rätta.  Emellertid är i det av frågeställaren valda exemplet omständigheterna sådana att ett överlämnande inte skulle fylla någon funktion.

Socialtjänsten i B kommun bör nu ta kontakt med den sökande, upplysa honom om att hans ansökan om bistånd inte kan prövas och fråga honom om vidhåller sin ansökan eller om han endast vill ha en allmän information om på vilket sätt kommunen kan medverka vid bostadsanskaffning. Att den sökande kan få sådan information följer av 4 § FL, där det sägs att varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens ansvarsområde. De råd och upplysningar en myndighet lämnar kan innefatta uttalande om hur myndigheten sannolikt skulle besluta i ett framtida tänkt fall, ett besked som emellertid på intet sätt är bindande för myndigheten. Myndighetens serviceskyldighet avser inte bara part i ärende utan även medborgare i allmänhet.

Vidhålles ansökan om bistånd får myndigheten i beslut ange att ansökan inte kan tas upp till prövning. Myndigheten får med andra ord avvisa ansökan.

 2004-12-16
Anders Thunved/JPSocialnet