Den obligatoriska skolan och gymnasieskolan
|
Programförklaring för en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhetDen 1 juli börjar den nya skollagen att tillämpas som slår fast att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med anledning av det har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv tagit fram en programförklaring för en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Om skolan ska utvecklas och elevernas resultat i skolan förbättras måste skolledare, lärare och annan skolpersonal stå i nära kontakt med forskningen.
Läs mer
|
Fortfarande stora skillnader i bedömningar av nationella prov När nationella prov rättas igen av en annan lärare blir elevens provbetyg många gånger ett annat. Det visar Skolinspektionens omrättning av nationella prov, som redovisas idag måndag. Resultatet visar samma mönster som förra året.
Läs mer
|
Finanspolitiska rådet anser att utbildningsreformerna inte är tillräckligt träffsäkraEn av Finanspolitiska rådets uppgifter är att bedöma om utvecklingen ligger i linje med långsiktigt uthållig tillväxt och långsiktigt hållbar sysselsättning. Eftersom utbildningssystemet har en tydlig koppling till både tillväxt och sysselsättning, har Finanspolitiska rådet granskat detta område. Rådet anser att svenska skolan har stora problem som bör åtgärdas samt att de huvudprinciper för utbildningsreformerna som regeringen har identifierat är i stort sett i linje med forskningen. Dock anser rådet det vara osäkert om de enskilda åtgärderna regeringen vidtagit är tillräckliga. Enligt rådets bedömning gör regeringen knappast heller tillräckligt för att motverka den ökade segregationen. Sammanfattningsvis anser rådet att det är viktigt att fortsätta arbetet med att förbättra förutsättningarna för uppföljning och utvärdering, att betygen bättre bör spegla elevernas kunskapsnivå genom att införa fler nationella prov och externa rättare, att gymnasiereformen skapar en tydligare inriktning mot yrkeskunskaper på de yrkesförberedande programmen vilket har en potential att ge en förändring till det bättre, att förändringarna i skollagen från juli 2011 som likställer friskolornas villkor med de kommunala är bra, att förändringen i skollagen från juli 2011 som anger att eleverna ska få ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i en strukturerad undervisning är ett steg i rätt riktning samt att satsningarna på lärarna inte är tillräckliga för att göra en betydande skillnad. Rådet anser att det finns goda skäl att ompröva systemet med lärarlegitimation.
Läs mer
|
Kommenterad dagordning inför ministerrådets möte om bl.a. utbildningDen 19-20 maj hålls ett ministerrådsmöte för att diskutera utbildning, ungdom, kultur och idrott. På mötet ska rådets rekommendationer i olika frågor diskuteras. De gäller bland annat rådets rekommendation om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid, förebyggande policyinsatser för att motverka avhopp från skolan inriktade på barn från socioekonomiskt missgynnade miljöer, inklusive romer, rådets rekommendation om att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte samt rådets slutsatser om förskolan – en bättre grund för framtiden. Ta del av regeringens kommentarer till dagordningen på Utbildningsdepartementets webbplats.
Läs mer
|
Fristående skolor
|
Allt fler ansökningar om tillstånd för fristående skola År 2011 ökade antalet ansökningar om tillstånd för fristående skola med 12 procent jämfört med 2010 och med 52 procent jämfört med 2009. Det visar statistik som Skolinspektionen tagit fram.
Läs mer
|
Elevers integritet
|
Restaurangsskoleelev fick 40 000 kr för att hon inte fick servera med huvuddukEn troende kvinnlig elev på Stockholms hotell- och restaurangskola förbjöds av skolan att bära huvudduk på serveringslektionerna. Skolan hade en klädpolicy som innebar att hon inte fick bära huvudduk under serveringslektionerna. Trots att hon flera gånger tagit upp saken med rektor, fick hon inget gehör. Nu har Diskrimineringsombudsmannen (DO) ingått en förlikning med Stockholms stad som ger kvinnan 40 000 kronor.
Läs mer
|
Skolforskning
|
Skolsegregationen ökat men familjebakgrundens betydelse för studieresultat oförändradI en rapport upprättad för SNS räkning framför två forskare vid Stockholms universitet att skolsegregationen ökat avsevärt under de senaste 20 åren samtidigt som familjebakgrundens betydelse för enskilda elevers skolresultat är oförändrad. Forskarna uppger att detta kan bero på att skolor blivit bättre på att utjämna livschanser, att förskolan blivit mer tillgänglig för större andel familjer samt att skillnader mellan barnens föräldrar kan ha blivit mindre ifråga om attityder, krav och engagemang kring utbildning. Till följd av den ökade skolsegregationen, som beror av boendesegregationen och det fria skolvalet, har emellertid skillnader i studieresultat som kan tillskrivas vilken skola elever går i fördubblats. -Vårt förslag är att kösystemet till populära grundskolor ersätts med lottning bland de sökande till samma skola. Lottning är en mer rättvis metod om man vill undvika att föräldrarnas bakgrund styr barnets möjlighet att få en plats i en attraktiv skola, skriver forskarna i en debattartikel i SvD.
Läs mer
|
Personal och arbetsliv
|
HFD gav förskollärare rätt till graviditetspenningHögsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i en vägledande dom bestämt att en förskollärare får vad som numera kallas graviditetspenning. HFD betonade att rätten till ersättning inte kan avgöras enbart med hänvisning till vilken yrkeskategori, utan en bedömning av omständigheterna i varje enskilt fall måste göras. Äldre avgöranden har tolkats så att arbete som förskollärare inte är tillräckligt fysiskt ansträngande för att ge rätt till ersättning. HFD har nu gett en kvinna som arbetar i en naturförskola rätt till ersättning. Arbetet sker till stor del i skog och mark. Domstolen konstaterar att det i hennes arbete ingår bland annat tunga och besvärliga lyft och ensidig belastning.
Läs mer
|
Arbetsmiljö
|
Kommunernas tillsyn över brandskyddet ska utvecklas och stärkasAntalet skolbränder i Sverige fortsätter att vara högt – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har därför fått i uppdrag av regeringen att se vad som ytterligare behöver göras för att utveckla och stärka kommunernas tillsyn över brandskyddet för skolor och andra viktiga verksamheter. Förutsättningarna för ett gott brandskydd i skolor och andra viktiga verksamheter har förbättrats genom reformen av skydd mot olyckor men nu ska MSB analysera och bedöma om kommunernas tillsynsbesök på skolor och i andra viktiga byggnader sker tillräckligt ofta, säger försvarsminister Sten Tolgfors. MSB ska lämna förslag som utvecklar och stärker kommunernas möjligheter att stödja enskilda och som förbättrar kommunernas tillsyn över enskilda. Om det visar sig finnas behov av ytterligare författningsreglering ska detta särskilt redovisas. Uppdraget ska redovisas 1 december 2011.
Läs mer
|
Skolfrågor i media
|
Media/DN: Så vill hjärnforskarna ändra skolanPolitiker och andra debattörer bråkar om skolan. Samtidigt växer ett nytt vetenskapligt fält fram, där modern hjärnforskning, psykologi och pedagogik smälter samman.
Läs mer
|
Media/Aftonbladet: Skolan behöver inte fler pappersvändareDebattören: Den svenska skoldebatten har på senare år helt spårat ur. Den sprider budskapet att svensk skola är i katastrofläge. Min erfarenhet leder mig till helt andra slutsatser. Svensk skola kan bli världsledande – om vi ser till att utveckla rektorer till moderna förändringsledare. Annars riskerar nytänkande, begåvade lärare att hjälplöst sjunka ner i den konservativa kvicksanden.
Läs mer
|
Media/Skolvärlden: Allmänna råden har inte slagit igenom i skolanDe allmänna råden om studie- och yrkesorientering verkar inte ha slagit igenom i skolorna, visar en kartläggning bland studie- och yrkesvägledare. Nästan hälften av de tillfrågade anser att det varken finns en röd tråd eller ett tydligt mål med studievägledningen på skolorna.
Läs mer
|
Media/SR Ekot: Vill se lärlingsplatser som alternativ till SFI Näringsminister Maud Olofsson vill skapa större möjligheter för företag att ta emot invandrare med yrkesbakgrund, som inte har lärt sig svenska. Det är främst lärlingstjänster som ska erbjudas och detta ska vara ett alternativ för dem som vill komma ut i arbetslivet och lära sig svenska där, istället för att börja en utbildning i svenska för invandrare, SFI.
Läs mer
|
Media/Lärarnas Nyheter: Nya psykiatriska diagnoser på gångEn helt ny diagnos för barn med humörproblem planeras. Dessutom väntas Aspergers försvinna som egen diagnos.Det är det troliga resultatet av att den amerikanska manualen för psykiatriska diagnoser görs om, vilket påverkar bedömningar av barn också här i Sverige.
Läs mer
|