| |
Välkommen till din informationstjänst på skolområdet!
De här nya notiserna finns nu på vår webbplats.
Simon Jernelöv
Redaktör
simon.jernelov@jpinfonet.se
Har du glömt ditt lösenord? Klicka här!
Behöver du hjälp som rör prenumerationsfrågor? Mejla redaktionen@jpinfonet.se |
| |
Lagkommentarer |
| |
3 kap. 17 § skollagen - Information om skälen för betyget
Läs mer
|
| |
3 kap. 16 § skollagen - Beslut om betyg
Läs mer
|
| |
Analyser och referat |
| |
Gymnasieskola undanhöll känslig information om elev från vårdnadshavaren – referat av Skolinspektionsbeslut
Skolinspektionen 2010-06-04, Dnr 41-2010:46. En gymnasieskola informerade inte modern till en elev om att eleven inte mådde bra. I stället gjordes en anmälan till socialtjänsten. Skolan avråddes av Polisen, BRIS och eleven själv från att kontakta modern. Med hänsyn till detta, och med beaktande av att en gymnasieskola har ett visst utrymme att undanhålla information från vårdnadshavare, ansåg Skolinspektionen att skolan gjorde rätt i att inte informera modern.
Läs mer
|
| |
Uppgift om skolsköterskas bristande kompetens rörande en viss diagnos utreddes inte när elev hade behov av egenvård – referat av Skolinspektionsbeslut.
Skolinspektionens beslut den 9 juni 2010, Dnr 42-2009:172. Föräldrarna till en elev med diabetes anmälde att skolsköterskan inte hade kompetens eller intresse för elevens diagnos. Skolinspektionen konstaterade att de insatser som föranleddes av diagnosen var att betrakta som egenvård, och därför inte skolhälsovårdens ansvar. Med beaktande av framtagna rutiner, uppgjord ansvarsfördelning och den övriga skolpersonalens kompetens uppfattade Skolinspektionen att skolan uppfyllde författningskraven.
Läs mer
|
| |
Nyhetsbevakning |
|
Grundskolan |
| |
Många skolor beaktar inte läroplanens skrivningar om miljöperspektiv
Trots att läroplanen säger att skolorna ska erbjuda ett miljöperspektiv finns det skillnader i kvaliteten i grundskolornas arbete med klimat- och miljöundervisning. Det visar en enkätundersökning som UR:s program Skolministeriet gjort. Skolministeriet har skickat ut en enkät över hela landet om skolans klimatundervisning. 235 rektorer i 113 kommuner svarade. Det motsvarar nästan 40 procent av landets kommuner. Nio av tio av de svarande säger att de tycker att klimatfrågan är viktig, eller mycket viktig. Trots det har så många som fyra av tio skolor endast har mellan noll och tio undervisningstimmar som berör miljön per termin och barn.
Läs mer
|
| |
Fristående skolor |
| |
Skolinspektionen återkallar tillståndet för Stockholmsskola
Skolinspektionen återkallar tillståndet för Internationella skolan för rättvisa och fred, en fristående grundskola i södra Stockholm. Motiveringen är att skolan inte lever upp till de krav som skollagen ställer och inte ger eleverna den utbildning de har rätt till. Trots tidigare kritik uppfattar Skolinspektionen inte att skolan har åtgärdat sina brister. Beslutet om återkallande innebär att skolan stängs om tre veckor. Skolinspektionen har brevledes uppmanat föräldrar och elever att så snart som möjligt ta kontakt med sin hemkommun för att få veta hur kommunen planerar för fortsatt skolgång i andra skolor. Om huvudmannen för Internationella skolan för rättvisa och fred överklagar beslutet kan skolan drivas vidare tills domstol avgjort ärendet.
Läs mer
|
|
Arbetsmarknad |
| |
Varsel om blockad hos fristående skolor och barnomsorg
Fackförbundet Kommunal har varslat om stridsåtgärder på fristående skolor, förskolor och fritidshem för drygt 3 000 barnskötare, vaktmästare och andra medlemmar. Varslet gäller blockad mot nyanställning, övertid och inhyrning av personal och träder i kraft den 18 oktober. - De har rätt till samma löneökningar som andra har fått på arbetsmarknaden men det är inte Almega Tjänsteföretagen beredda att ge, säger Kommunals Lenita Granlund i en kommentar.
Läs mer
|
|
Elevhälsa och arbetsmiljö |
| |
75 % minskning av arbetsmiljökontroller i skolan
Kontrollerna av arbetsmiljön på svenska grundskolor har minskat med 75 procent. Det skriver Dagens Samhälle och hänvisar till Arbetsmiljöverkets sammanställning av inspektioner 2006 - 2010. Enligt Arbetsmiljöverket är skolan inte längre en prioriterad fråga. Myndigheten har de senaste fem åren fått ett minskat anslag på 115 miljoner, från 555 miljoner till 440 miljonervilket inneburit att man minskat antalet inspektörermed med runt 100 personer.
Läs mer
|
| |
BEO - Tingsrättens tolkning innebär att blunda för allvarliga kränkningar
Som tidigare rapporterats på JP Skolnet har Barn- och Elevombudet (BEO) valt att överklaga en dom i Göteborgs tingsrätt där en flicka som upplevt sig utfryst inte tillerkändes det skadestånd som BEO yrkat på. I en debattartikel i Göteborgsposten förklarar nu BEO Lars Arrhenius sin ståndpunkt i frågan. Den lagstiftning som trädde i kraft 2006 innebär nolltolerans mot alla former av kränkningar. Personalen på skolorna måste därför ha kompetens och resurser att se också det som är svårt att se och förhindra att barn utsätts för olika former av utfrysning. Det är första gången en tingsrätt prövat frågan om utfrysning av ett barn i skolan utifrån den lagstiftning som infördes 2006. På så sätt är domen viktig också för den allmänna debatten.
Läs mer
|
| |
Barnsäkerhet blir allt viktigare
Det europeiska projektet Child Safety Action Plan (CSAP) inleddes för sex år sedan och har lett till två viktiga resultat – Nationella handlingsplaner för barnsäkerhet i 29 europeiska länder samt en publikation med goda exempel på området barnsäkerhet. Detta har presenterats i slutrapporten som det europeiska barnsäkerhetsnätverket – European Child Safety Alliance (ECSA) – visat i anslutning till konferensen "Safety 2010" i London. Myndigheten för samhällsskydd och beredeskap (MSB) ingår i ECSA. Projektets syfte har varit att ta fram nationella handlingsplaner för att förhindra olyckor bland barn- och unga – för Sveriges del har arbetet bland annat inneburit en nationell handlingsplan där tre prioriterade områden identifierats.
Läs mer
|
|
Forskning och utvärdering |
|
Allt mer forskning kring lärares bedömningar
Forskning som studerar bedömning växer starkt. Men den är fortfarande relativt fragmentarisk och tar upp många olika frågeställningar som inte riktigt kopplas ihop med varandra. Det visar den kartläggning av svensk forskning om bedömning som Vetenskapsrådet har låtit göra. Sammantaget publicerades 95 avhandlingar, 63 artiklar i svenska vetenskapliga tidskrifter och 119 i internationella tidskrifter från 1990 till 2009. Publiceringen ökade mest under 00-talet. En av rapportens författare anser att det finns ett stort behov av att utveckla forskningen på flera olika nivåer. Det gäller inte minst den forskning som handlar om den praktiska bedömningsverksamheten i skolorna, och då i olika ämnen där man i dag vet ganska lite om hur lärare resonerar och gör bedömningar. Forskningens fokus har legat på bedömningar i svenska, engelska och matematik medan andra ämnen är mindre väl utforskade.
Läs mer
|
| |
Domar och beslut |
| |
JO 2010-09-27 Dnr 3110-2009
Anmälan mot rektorn för Rosendalsgymnasiet i Uppsala kommun angående att ett politiskt parti har nekats tillträde till skolan för att delta i en debatt inför valet till Europaparlamentet den 7 juni 2009, m.m.
Läs mer
|
| |
ÖKN 2010-08-19 Dnr 10:187
Mottagande till specialskolan- riksskola för elever med grav språkstörning.
Läs mer
|
| |
KamR Göteborg 2010-09-06 3892-3895-10
Bidrag enligt skollagen (1985:1100) i form av tilläggsbelopp; nu fråga om prövningstillstånd
Läs mer
|
| |
Vägledande dokument |
| |
Skr. 2009/10:248 En förnyad arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan 2010-2015
Regeringens insatser när det gäller arbetsmiljön ska bidra till den övergripande prioriteringen att bryta utanförskapet. Arbetsmiljöinsatserna ska motverka utslagning från arbetslivet och öka möjligheterna till inträde i arbetslivet. Arbetsmiljöpolitiken ska liksom hittills handla om att minska riskerna att drabbas av olycksfall och sjukdomar, men även i högre grad än tidigare handla om att arbetsmiljön ska vara utvecklande och bidra till hälsa. Arbetsmiljön som framgångsfaktor och konkurrensmedel ska bättre synliggöras. Medvetenheten och kunskapen om arbetsmiljöns betydelse måste öka och vara väl spridd. Reglerna ska vara så enkla och begripliga som möjligt. Efter samråd med arbetsmarknadens parter inleddes under hösten 2009 ett arbete med att ta fram regeringens långsiktiga strategi för arbetsmiljöpolitiken. Den handlingsplan som nu presenteras är avsedd att gälla under åren 2010-2015 med en halvtidsavstämning under 2013. En utvärdering ska genomföras under 2015. Den nationella handlingsplanen ska genom att lyfta fram strategiskt prioriterade områden och därtill kopplade insatser utgöra en grund för arbetsmiljöarbetet under de närmaste fem åren. I handlingsplanen presenteras vidare ett antal konkreta åtgärder, avsikten är att ytterligare åtgärder ska kunna preciseras efter hand.
Läs mer
|