| |
Välkommen till din informationstjänst på skolområdet!
De här nya notiserna finns nu på vår webbplats.
Simon Jernelöv
Redaktör
simon.jernelov@jpinfonet.se
Har du glömt ditt lösenord? Klicka här!
Behöver du hjälp som rör prenumerationsfrågor? Mejla redaktionen@jpinfonet.se |
| |
Lagkommentarer |
| |
5 kap. 24 § - Dokumentation
Läs mer
|
| |
5 kap. 23 § skollagen - Återlämnande
Läs mer
|
| |
5 kap. 22 § skollagen - Omhändertagande av föremål
Läs mer
|
| |
5 kap. 21 § skollagen - Inhämtande av yttrande
Läs mer
|
| |
5 kap. 20 § skollagen - Avstängningstid från viss utbildning med praktiska inslag
Läs mer
|
| |
5 kap. 19 § skollagen - Avstängning från viss utbildning med praktiska inslag
Läs mer
|
| |
5 kap. 18 § skollagen - Avstängningstid i de frivilliga skolformerna
Läs mer
|
| |
Analyser och referat |
| |
Samarbetskontrakt som ställde krav på elevs uppförande var inte kränkande behandling – referat av Skolinspektionsbeslut
Skolinspektionen 2010-08-13, dnr 42-2010:1318. En skola hade uppmärksammat en elevs behov av stöd redan när eleven började i skolan. Det dröjde dock flera år innan några stödåtgärder sattes in och ett åtgärdsprogram upprättades. Det upprättades även ett samarbetskontrakt som bl.a. innehöll krav på elevens beteende. Enligt anmälan till Skolinspektionen var kontraktet kränkande mot eleven. Skolinspektionen fann inte att kontraktet innebar att eleven utsatts för kränkande behandling, men bedömde att skolan inte uppfyllt skyldigheten att tillgodose elevens rätt till särskilt stöd. Huvudmannen kritiserades därför.
Läs mer
|
| |
Ett ärendes komplexitet och principiella betydelse kan motivera en förlängd handläggningstid, men gör också ett skjutande på beslutet oförsvarbart – referat av JO-beslut
Justitieombudsmannen 2010-11-18, Dnr 459-2010. När DO hade handlagt en anmälan om diskriminering i skolan i över 1,5 år gjorde den anmälda kommunen en anmälan till JO. DO anförde att ärenden som innehåller nya eller oprövade rättsfrågor, berör diskriminerande strukturer eller är av principiell betydelse kräver omfattande rättsutredningar. Det aktuella ärendet hade också fått stå tillbaka då det var fråga om en myndig elev som hade kunnat fortsätta sin utbildning. JO konstaterade att det fanns flera passiva perioder i utredningen. Hon riktade skarp kritik mot DO och menade att ärendets principiella betydelse och komplexitet visserligen kunde motivera en förlängd handläggningstid, men också gjorde skjutandet på beslutet oförsvarbart.
Läs mer
|
| |
Nyhetsbevakning |
|
Grund- och gymnasieskolan |
| |
TCO vill förbättra ungas jobbchanser med utbildningsgaranti
I en debattartikel i DN presenterar TCO delar av en rapport som syftar till att ge alla unga utbildningsmöjligheter som gör dem attraktiva på dagens och morgondagens arbetsmarknad. För att uppnå detta föreslår TCO en särskild utbildningsgaranti som ger unga rätten att fullfölja en gymnasieexamen innan man fyllt 25 år. Till denna rättighet vill TCO koppla en skyldighet att fullborda utbildningen. Om det inte sker, förverkas rätten till full ersättning från de sociala trygghetssystemen.
Läs mer
|
|
Skolinspektionens granskning av fysikundervisningen gav positiva effekter
Hösten 2009 granskade Skolinspektionen undervisningen i fysik på 35 grundskolor. Som en följd av granskningen arbetar skolorna nu med att utveckla fysikundervisningen, så att den bättre följer kursplanen och blir mer meningsfull för eleverna. Granskningen har även gett ringar på vattnet, så att fler ämnen och skolor än de granskade berörs.
Läs mer
|
| |
Fristående skolor |
| |
Elever i friskolor missgynnas av nya skolpengssystemet
Med de nya regler för skolpeng som trädde i kraft i början av 2010 får friskolor flera tusen kronor mindre per elev än kommunala skolor. Detta eftersom skolpengen till friskolorna innehåller en treprocentig schablonersättning för administrativa kostnader, i stället för att motsvara kommunernas egna kostnader. Det visar Friskolornas riksförbunds sammanställning av flera fristående analyser. Regeringens motiv till att ändra regelverket för skolpengsberäkning var att göra systemet rättvist och enkelt. I stället har förändringen lett både till en orättvis behandling av friskolorna och till dubbelarbete för kommunerna.
Läs mer
|
|
Särskilda behov |
| |
Omhändertagna barn får sämre utbildning än andra barn
Varje år omhändertas cirka 20 000 barn och ungdomar. Bristerna i omsorgen av dessa barn tillhör dock välfärdstatens blinda fläckar, hävdar Fredrik Malmberg, barnombudsman, och Bo Vinnerljung, forskare i socialt arbete vid Stockholms universitet. Barnen får till exempel sämre utbildning än andra barn med samma begåvning. När Skolinspektionen granskade 31 hem för vård och boende (HVB) som bedrev undervisning i alla ämnen var det endast ett av dessa som undervisade i tillräcklig omfattning. Av rapporten Upp till 18 - fakta om barn och ungdom, som SCB och BO har presenterat, framgår också att placerade barn lyckas sämre i skolan än andra barn och riskerar i större utsträckning att mobbas. Samtidigt är skolresultaten en nyckelfaktor för hur det går för barnen senare i livet.
Läs mer
|
|
Utbildningspolitik |
|
Frågan om betygskriterier bordlagd i Utbildningsutskottet
När Alliansens förslag om om betygskriterier såg ut att gå mot ett nederlag i utbildningsutskottet bordlades ärendet - av Socialdemokraterna. Det rapporterar Skolvärlden. Alliansen vill enbart ha betygskriterier i tre av de fem stegen i det nya betygssystemet som införs nästa år. De rödgröna vill ha egna kriterier för alla steg – vilket även Sverigedemokraterna stödjer. Skolverkets bedömning är att om man ändrar i regeringens liggande förslag måste betygssystemet göras om igen. Det kommer då att dröja fler år till innan ett nytt betygssystem kommer på plats. Detta får Lärarnas riksförbund, som även de egentligen delar S:s inställning i frågan, att vädja till partierna om en bred överenskommelse så att inte det hela behöver rivas upp igen om några år.
Läs mer
|
|
Förvaltning |
| |
Grundlagsändringar stärker den kommunala självstyrelsen
Riksdagen har beslutat om grundlagsändringar med ett särskilt kapitel i regeringsformen som stärker den kommunala självstyrelsens ställning. I en ny bestämmelse klargörs att kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. En viktig proportionalitetsprincip skrivs också in som ska göra det svårare att inskränka självstyrelsen. Om samma mål kan nås på olika sätt, bör riksdagen välja det sätt som gör minst intrång på den kommunala självbestämmanderätten. Riksdagen har också fattat beslut om viktiga ändringar i kommunallagen avseende möjligheten till extraval och regler om kommunala folkomröstningar.
Läs mer
|
| |
Övrigt |
| |
Nu ändras lånereglerna för studier
Studenter på tekniska utbildningar blev i våras återbetalningsskyldiga av studiemedel från Centrala Studiestödsnämnden (CSN) för att utbildningarna är upplagda på ett sätt som inte stämmer ihop med CSN:s regelverk. Nu ska regeringen ändra på CSN-reglerna så att de berättiar till fullt studiemedel – man kan inte straffa studenter som pluggar i högre takt än de andra universiteten gör.
Läs mer
|