| |
Välkommen till din informationstjänst på skolområdet!
De här nya notiserna finns nu på vår webbplats.
Simon Jernelöv
Redaktör
simon.jernelov@jpinfonet.se
Har du glömt ditt lösenord? Klicka här!
Behöver du hjälp som rör prenumerationsfrågor? Mejla redaktionen@jpinfonet.se |
| |
Analyser och referat |
| |
Vårdnadshavare ska besluta om placering i fristående "resursskola" - analys av Skolinspektionsbeslut
I två ärenden har Skolinspektionen granskat samverkan mellan vårdnadshavare, kommun och fristående huvudman när elever placerats i fristående skolor med profilering mot elever med omfattande stödbehov. Vårdnadshavarnas inställning till att deras barn flyttats mellan verksamheter har blivit avgörande för var kritiken har hamnat när skol- och stödsituationen för eleverna inte har lösts. Däremot har Skolinspektionen inte beaktat de beslutsunderlag som funnits till de fristående skolornas tillstånd att bedriva verksamheterna när kritiken motiverades. Läs JP Skolnets referat och analys.
Läs mer
|
| |
Handlingar om elevs studieresultat och närvaro kunde inte hänföras till elevvården - analys av Kammarrättsdom
En man hade hos kommunen begärt att få ut alla handlingar gällande en viss elevs skolgång men fått vissa avslag. Kammarrätten konstaterade att handlingar om elevs studieresultat och närvaro inte kan sekretessbeläggas med hänvisning till bestämmelserna om sekretess i elevvårdande verksamhet. Kammarrätten fäste inte något avsende vid förvaltningschefens uttalande att nämnden inte ens kunde lämna ut information om det fanns handlingar som rörde stödåtgärder då detta kunde orsaka men, utan gjorde så själv. Läs Lars Cleveskölds expertanalys.
Läs mer
|
| |
Att utfärda och döma ut vite - analys
För att framtvinga handlingar kan kommuner, statliga myndigheter och länsstyrelser i vissa fall utfärda vitesförelägganden. Men hur ska dessa utformas, vad gäller när vite ska dömas ut och vilka typer av viten finns det? Rådmannen Kristina Jarnevall reder ut flera frågetecken.
Läs mer
|
| |
Nyhetsbevakning |
|
Grundskola |
| |
Stigande siffror på elevfrånvaro - kan bero på bättre kontroll
Under läsåret 2008/09 var 1.650 elever i den obligatoriska skolan helt frånvarande från skolan under mer än en månad. Av dem var 600 borta en termin eller längre. Det visar en kartläggning över långvarig skolfrånvaro som Skolverket gjort. Utöver de permanent frånvarande hade 12.000 elever återkommande ströfrånvaro under mer än två månader. Över 11.000 elever beviljades därtill ledigheter överstigande 10 dagar. Siffrorna motsvarar en fördubbling av problemet sedan den förra undersökningen för två år sedan. Skolverket tror dock att denna ökning snarare beror på tidigare mätfel och förbättrade rutiner för uppföljning och redovisning av frånvaro på skolorna, än en faktisk stegring av problemet.
Läs mer
|
|
Ökande antal elever i konfessionella friskolor
Antalet elever som går i konfessionella friskolor har ökat med 58 % det senaste deceniet. Trots en övervägande negativ inställning hos allmänheten har politikerna gått mot en ökad acceptans av fenomenet. Det skriver Dagens Nyheter i en artikelserie. Om det liggande skollagsförslaget går igenom kommer skillnaderna mellan vilka religiöst kopplade inslag som är tillåtna i kommunala respektive fristående skolor bli tydligare än de är idag. I kommunala skolor måste hela utbildningen vara ickekonfesionell, medan en fristående skola kan ha vissa inslag, såsom bön och andakt utanför lektionstid, så länge dessa är frivilliga för eleverna.
Läs mer
|
|
Gymnasieskola |
|
Naturbrukselever slarvar med säkerhet
En enkät om säkerhet har genomförts på Munkagårds- och Plönningegymnasiet som bland annat visar att en tredjedel har råkat ut för olycka, 46 procent inte alltid använder skyddsutrustning i arbetet samt att olyckor har medfört läkarbesök. Ändå säger sig 92 procent vara medvetna om riskerna. Lathet, stress, vana och bekvämlighet gör att naturbrukseleverna ibland slarvar med säkerheten, men det är verkliga olyckor som får dem att tänka till.
Läs mer
|
| |
Övrigt |
| |
Kortade remisstider vid friskoleetablering
Skolinspektionen kortar remisstiderna för kommunerna vid etableringen av fristående skolor. Detta sker som ett led i att förkorta den sammanlagda handläggningstiden i frågor om tillstånd att starta fristående skola. Meningen är att det tidigare beskedet ska ge både kommunerna och de fristående skolorna bättre med tid att planera sina verksamheter.
Läs mer
|
| |
Fler skolhot i hela landet.
Hot mot skolor sprider sig över landet. Efter den mediala uppmärksamheten kring hotet och polisinsatserna mot KTH har flera skolor runt om i landet fått ta emot liknande hot. Det skriver TT. Enligt psykiatriker är denna typ av smittoffekter vanliga. Hittills har skolor i Västervik, Borås, Ramselse och Piteå drabbats. Några av gärningsmännen har identifierats, men i Västervik där så inte skett har man beslutat stänga skolan för dagen.
Läs mer
|
| |
Debatt |
| |
"Om skolreformerna ska lyckas måste lärarnas arbetstider bli mer flexibla"
Undervisningstiden ska vara skolans viktigaste resurs. För elevernas skull måste lärarfacken tillåta att enskilda rektorer och lärare även i den kommunala skolan kan komma överens om hur lärarnas tid ska planeras. Det skriver 198 kommunala skolledare på DN debatt. Det ska vara upp till varje skola att själv bestämma om lärarnas veckoarbetstid ska uppgå till 40 timmar med semester eller som i dag 45 timmar med ferietjänst. Förändringen är i stor utsträckning genomförd i de fristående skolorna och därmed råder olika konkurrensförutsättningar mellan kommunala skolor och friskolor. Lärarfackens förhållningssätt att acceptera det hos en part men inte hos en annan hotar den kommunala skolans framtida existens.
Läs mer
|
| |
Domar och beslut |
|
Nya avgöranden |
| |
KamR Sundsvall 2010-03-08 2809-09
Bostad med särskild service för barn eller ungdomar (elevhemsboende) enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Läs mer
|
|
Äldre avgöranden |
| |
JO 2007/08 s 484
Fråga om kommunal nämnd kunnat underlåta att fatta beslut i ärende rörande friskolepeng efter det att förvaltningsdomstol upphävt nämndens tidigare beslut (2230-2005)
Läs mer
|
| |
JO 2007/08 s 478
Kritik mot en kommunal nämnd avseende de rutiner som tillämpats vid mottagande av elever i förskoleklass och grundskola, m.m. (1169-2005)
Läs mer
|
| |
JO 2007/08 s 473
Kritik mot en skolkurator som, under en pågående tvist vid domstol angående umgänge med barn, på begäran av den ena förälderns ombud har avgett ett utlåtande rörande barnen (3028-2006)
Läs mer
|
| |
JO 2007/08 s 470
Polisen önskade träffa vissa skolelever för kontroll av deras mopeder. Fråga om lämpligheten av att elevernas namn ropades upp över skolans högtalaranläggning (3242-2006)
Läs mer
|
| |
JO 2007/08 s 467
Fråga om lämpligheten av att en rektor har tillåtit polismäns samtal med en elev i skolans lokaler med anledning av en händelse som föranlett en polisanmälan mot eleven, m.m. (4061-2005)
Läs mer
|
| |
JO 2007/08 s 464
Kritik mot ordförandena i två kommunala nämnder för ett uttalande i brev till skolpersonal rörande organisationers möjligheter att lämna politisk information i skolor (3940-2006 och 3941-2006)
Läs mer
|
| |
JO 2007/08 s 462
Kritik mot ett gymnasieförbund angående ett beslut rörande politiska partiers möjligheter att lämna politisk information i skolor (3238-2006)
Läs mer
|
| |
JO 2007/08 s 448
Handläggningen av ärenden om förvisning av elever från gymnasieskolan, m.m. (4412-2005)
Läs mer
|
| |
JO 2007/08 s 149
Kritik mot polisen för ”samtal” i en skola med elever under en pågående förundersökning m.m. (3493-2005)
Läs mer
|
| |
Lagar och regler |
|
Förordningar |
| |
SFS 2010:159 Förordning om ändring i förordningen (2007:1470) om yrkesförarkompetens
Läs mer
|
| |
SFS 2010:139 Förordning om ändring i yrkestrafikförordningen (1998:779)
Läs mer
|
| |
Föreskrifter |
| |
Centrala studiestödsnämndens föreskrifter om ändring i Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:1) om beviljning av studiemedel (CSNFS 2009:13)
Läs mer
|
| |
Centrala studiestödsnämndens föreskrifter om ändring i Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:6) om studiehjälp (CSNFS 2009:12)
Läs mer
|
| |
Centrala Studiestödsnämnden föreskrifter om ändring i Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:1) om beviljning av studiemedel (CSNFS 2009:11)
Läs mer
|
| |
Centrala studiestödsnämndens föreskrifter om ändring i Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:1) om beviljning av studiemedel (CSNFS 2009:10)
Läs mer
|
| |
Centrala studiestödsnämndens meddelande om ändring i Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2002:6) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar (CSNFS 2009:9)
Läs mer
|
| |
Centrala studiestödsnämndens föreskrifter om ändring i Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:6) om studiehjälp (CSNFS 2009:8)
Läs mer
|
| |
Centrala studiestödsnämndens föreskrifter om ändring i Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:3) om återbetalning av studielån tagnaefter den 30 juni 2001 (CSNFS 2009:7)
Läs mer
|
| |
Förarbeten |
| |
Prop. 2009/10:142 Ett skärpt skadeståndsansvar för vårdnadshavare
Föräldrar är i dag inte ansvariga för sina barns skadeståndsskyldighet. En vårdnadshavare är dock skyldig att se till att lämpliga åtgärder vidtas i syfte att hindra barnet från att orsaka skada för annan. Den vårdnadshavare som inte uppfyller detta krav kan anses vårdslös och därmed skadeståndsskyldig för skada som barnet orsakar. I propositionen föreslår regeringen ett strängare skadeståndsansvar för föräldrar i syfte att tydliggöra att de bär huvudansvaret för sina barn och ungdomar. Förslaget innebär att en förälder som har vårdnaden om ett barn ska ansvara för vissa typer av skador som barnet orsakar. Ansvaret förutsätter inte att vårdnadshavaren varit vårdslös. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2010. En följdändring med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.
Läs mer
|