| |
Välkommen till din informationstjänst på skolområdet!
De här nya notiserna finns nu på vår webbplats.
Lagkommentarer
I JP Skolnet kan du nu ta del av kommentarer till nya skollagen. Kommentarerna publiceras fortlöpande och du får information om vilka paragrafer som kommenterats här i nyhetsbrevet.
Simon Jernelöv
Redaktör
simon.jernelov@jpinfonet.se
Har du glömt ditt lösenord? Klicka här!
Behöver du hjälp som rör prenumerationsfrågor? Mejla redaktionen@jpinfonet.se |
| |
Lagkommentarer |
| |
3 kap. 3 § skollagen - Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling
Läs mer
|
| |
3 kap. 2 § skollagen - Tillämpningsområde
Läs mer
|
| |
Analyser och referat |
| |
Eleven ska komma till tals före beslut om omplacering – referat av Skolinspektionsbeslut
Skolinspektionsbeslut 2010-05-12, Dnr 2010:881. En elev flyttades till en annan skola mot sin vilja, efter att skolan fick kännedom om en polisanmälan mot eleven. Av utredningen framkom dock att skolan inte fört en dialog med eleven före beslutet om omplacering, vilket enligt Skolinspektionen kunde ses som en brist. Eftersom ett sådant beslut medför stora konsekvenser för den enskilde eleven är det viktigt att huvudmannen låter eleven komma till tals.
Läs mer
|
| |
Skillnader i bedömningen av skadeståndets storlek vid personals kränkning av barn och elever– referat/analys av BEO-beslut
Barn- och elevombudet 2010-05-12, dnr 2009:1784 och 2010-05-17, dnr 2010:58. Barn- och elevombudet har fattat beslut i två fall som gäller kränkning av barn/elev. Det ena beslutet avsåg en barnskötare som kastat snö i ansiktet på en fyraåring, och det andra beslutet avsåg en lärare som slagit en elev i årskurs 6 på kinden. BEO bestämde skadeståndet till 10 000 kr för fyraåringen och 5 000 kr för eleven i årskurs 6. JP Skolnet har analyserat bakgrunden till skillnaderna i bedömningen av skadeståndets storlek.
Läs mer
|
| |
Nyhetsbevakning |
|
Gymnasieskolan |
| |
Högskoleprov sämre än gymnasiebetyg att välja studenter till högskolan
Högskoleprovet fungerar mycket sämre än gymnasiebetygen för att välja ut vilka studenter som har bäst förutsättningar att klara sina universitetsstudier. Dessutom missgynnar högskoleprovet barnen till lågutbildade föräldrar. De slutsatserna drar, enligt en artikel i Uppsala Nya Tidning, forskare vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, ifau, i en omfattande rapport kring den svenska utbildningspolitiken. Utifrån uppgifter om både avgångsbetyg och resultat på högskoleprovet för studenter som avslutade gymnasiet 1993 till 1999 har forskarna beräknat hur väl de båda urvalsinstrumenten kunnat förutsäga studieframgång i form av en kandidatexamen inom fem år.
Läs mer
|
|
Arbetsmiljö och integritet |
| |
Kameraövervakning på skolor undersöks i stort projekt
Under hösten 2010 inleder Datainspektionen ett omfattande projekt som ska undersöka hur kameraövervakning används i skolor, flerfamiljshus och på arbetsplatser och om personuppgiftslagens bestämmelser följs vid denna övervakning. Totalt ska 15-20 inspektioner utföras runt om i landet. Bakgrunden till projektet är att kameraövervakningen i samhället ökar fortlöpande. Antalet beviljade tillstånd från Länsstyrelsen har ökat med 45 procent mellan åren 2005 och 2008. Datainspektionens undersökningar om kameraövervakning i skolor indikerar en ökning med 150 procent under samma tidsperiod.
Läs mer
|
|
Övrigt |
| |
Stora skillnader i uppväxtvillkor i olika kommuner
Socialstyrelsen har tagit fram sju ofärdsindikatorer och sex riskindikatorer för barn och unga och kunnat konstatera att barn och unga lever under mycket skilda förhållanden beroende på vilken kommun de växer upp i. Risken att drabbas av problem under uppväxtåren är betydligt högre i vissa kommuner än andra. Det är inte bara levnadsförhållanden för barn och unga som skiljer. Kommunernas kostnader för barn och unga varierar också kraftigt mellan kommunerna. De stora skillnaderna mellan kommunernas kostnader tyder enligt Socialstyrelsen på att kommunerna kan använda resurserna på ett effektivare sätt genom att prioritera med utgångspunkt utifrån målgruppen barn och unga, snarare än den egna verksamhetens ansvarområde och budget. Det är också viktigt att samverka över verksamhetsgränser och mellan olika aktörer och att se till att förebyggande insatser som är kostnadseffektiva erbjuds, utvärderas och används och att uppföljning och utvärdering av insatser, kostnader och förekomst av ofärd och risker för barn och unga sker.
Läs mer
|