| |
Välkommen till din informationstjänst på skolområdet!
De här nya notiserna finns nu på vår webbplats.
Annica Nilsson
Redaktör
annica.nilsson@jpinfonet.se
Har du problem med att logga in? Skicka ett e-brev till adressen ovan så får du hjälp! |
| |
Analyser och referat
|
| |
Elev som kunskapsmässigt låg över särskolenivån hade rätt till särskola – referat av nämndbeslut
Eleven som under hela sin skoltid haft behov av särskilt stöd klarade inte målen i flera ämnen i årskurs 9 och ansökte därför till gymnasiesärskolan. Enligt psykologutlåtande låg flickan kunskapsmässigt under genomsnittet för sin ålder men över särskolenivå. Nämnden fann ändå att flickan fyllde flera kriterier för lindrig mental retardation. Därav samt med hänsyn till de svårigheter hon haft i skolan och hennes behov av stöd bedömdes flickan ha rätt till utbildning i särskolan.
Läs mer
|
| |
Inte förtal när rektor gjorde negativa uttalanden om lärare – referat av en äldre dom från Arbetsdomstolen
En rektor talade på förfrågan om för en rektor på en annan skola att han ansåg att en lärare som sökt anställning där inte var lämplig för arbete med barn. Arbetsdomstolen ansåg att rektorn haft fog för sitt uttalande och han kunde inte fällas för förtal. Uttalandena var heller inte att anse som fel eller försummelse av rektorn.
Läs mer
|
| |
Kommun med policy att bara ge modersmålsstöd till barn över fyra år och bara om barnen är fler än fem kritiserades – referat av Skolinspektionsbeslut
Kommunen hade antagit en policy som innebar att förskolan endast utbildade barnen i deras modersmål om de var över fyra år och fler än fem stycken. Skolinspektionen ansåg inte att förskolans policy var förenlig med läroplanen som anger att förskolan ska sträva efter att utveckla barnens modersmål. Enligt inspektionen borde förskolan, om man inte kan anställa en lärare, främja modersmålet på andra sätt.
Läs mer
|
| |
Nyhetsbevakning
|
| |
Grundskolan |
| |
Lärare kritiska till att Wärnersson-pengar går till "pojkpeng"
Lärarna på en skola i Luleå är upprörda för att kommunen ger mer pengar för varje pojke som går på skolan. Det är de så kallade Wärnersson-pengarna som ska fördelas utifrån socioekonimiska förhållanden och kommunen har beslutat att ge en extra "pojkpeng" i kommunalt bidrag. Bakgrunden bakom kommunens beslut är statistik som visar att pojkar presterar sämre än flickor. Men lärarna menar att det är en samhällsfråga och ingen socioekonomisk fråga hur pojkar presterar. Istället önskar de att de fått mer pengar för barn med annat etniskt ursprung. Beslutet är överklagat och kommer att prövas av länsrätten.
Läs mer
|
|
Gymnasieskolan |
| |
Ge TE- och NV-program automatisk högskolebehörighet
Dagens teknik- och naturvetenskapsprogram ger ingen automatisk högskolebehörighet. För att få det måste eleven välja rätt inriktning från början. Det är att ställa alldeles för stort ansvar på eleverna. I synnerhet i dagens läge när söktrycket till utbildningar inom området bara sjunker och med hänsyn till att endast drygt en tredjedel av de elever som gick ut 2008 valde den inriktning som gav behörighet till högskolestudier inom det teknik- och naturvetenskapliga området. Samt att många civilingenjörer i efterhand fått komplettera sin utbildning för att komma in på högskolan, skriver ett stort antal ledamöter i Teknikdelegationen.
Läs mer
|
| |
Finska elitgymnasier får kritik
Nationalekonomen Tanja Kirjavainen vid Statens ekonomiska forskningscentral har nyligen presenterat sin avhandling. Hon menar att de finska elitgymnasierna som ofta får mycket positiv respons har sina brister. Ett bra gymnasium är enligt henne ett gymnasium där man också satsar på de svagare eleverna, där god stämning och gott ledarskap råder och där lärarna kan påverka sitt jobb.
Läs mer
|
|
Vuxenutbildningen |
|
20 000 fler komvuxplatser på två år
För att möta den rådande lågkonjunkturen har regeringen beslutat att 10 000 nya komvuxplatser ska skapas varje år under 2010 och 2011. En del av potten för komvuxplatser kommer att öronmärkas för yrkesinriktade utbildningar inom komvux. Regeringen inför också en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd som kallas Lyft. Den innebär att 40 000 arbetslösa under 2010 få göra insatser inom till exempel skogsvård, omsorg och skola. Inom skolan kan det handla om att vara rastvakt eller elevvärd, uppgifter som det inte behövs någon utbildning för, säger Jan Björklund. Sveriges Kommuner och Landsting välkomnar regeringens satsning.
Läs mer
|
|
Skolmaten |
| |
Laholm blir först med svenska krav på maten
Som första kommun i Sverige kräver Laholm att livsmedlen som ska serveras i skolor och äldrehem producerats enligt svensk lagstiftning. När Laholms kommun i höst upphandlar nya livsmedelsleverantörer för maten till de kommunala köken blir det efter en helt ny och skärpt livsmedelspolicy. Livsmedlen ska vara producerade enligt svensk djurskyddslagstiftning, livsmedelslagstiftning samt miljölagstiftning. Maten måste inte vara svensk, men ska klara svenska regler. Det sätter till exempel stopp för danskt griskött. Än är det osäkert om kommunen lyckas ro i land med sina krav.
Läs mer
|
| |
Mat för 200 miljoner kastas varje år i Sveriges skolkök
Varje år kasseras mellan 10 000 och 30 000 ton mat varje år i landets skolkök. Det innebär i pengar ett slöseri med 200 miljoner kronor och stor miljöförstöring helt i onödan. En halvering av svinnet från skolköken skulle uppskattningsvis ge en minskad klimatpåverkan på motsvarande 10 000-30 000 ton koldioxid per år, enligt en rapport från Naturvårdsverket som också visar att svinnet kan minska betydligt. En skola som vill minska mängden svinn kan exempelvis arbeta med att uppmärksamma resursslöseriet, servera mat av bra kvalitet, schemalägga en tillräckligt lång lunchrast, skapa lugn och ro i matsalen, arbeta med kompetensutveckling samt planering av inköp och tillagning. I Tyresö har man lyckats minska svinnet.
Läs mer
|
|
Personal- och arbetsliv |
|
Rökförbud för offentligt anställda
Den 1 maj nästa år får förskollärare, vaktmästare och parkarbetare i Stockholm inte längre ta rökpauser. Detta eftersom Stockholms stad inför rökförbud på arbetstid för de 45 000 anställda. De anställda kommer inte få ta rökpauser under arbetstid. Däremot kan de röka under lunchen, eftersom det är obetald arbetstid.
Läs mer
|
| |
Domar och beslut
|
| |
Skolväsendets överklagandenämnd 2009-07-23 Dnr 09:216
Fråga om mottagande till gymnasiesärskola
Läs mer
|
| |
Skolväsendets överklagandenämnd 2009-07-23 Dnr 09:198
Fråga om upphörande av sfi.
Läs mer
|
| |
Skolinspektionen 2009-08-17 Dnr 41-2008:720
Anmälan angående undervisningens innehåll, Klämmestorpsskolan, Mjölby kommun. En grundskola bjöd in representanter från kristna församlingar för att hålla föredrag inom religionsundervisningen
Läs mer
|
| |
Skolinspektionen 2009-08-13 Dnr 41-2009:2073
Anmälan angående tillsyn av barn vid förskolan Tallen i Haninge kommun. Två fyraåringar rymde och återfanns först tre timmar senare.
Läs mer
|
| |
Skolinspektionen 2009-07-20 Dnr 41-SV2008:390
Anmälan angående skolsituationen för grundskoleelev vid Västerfärnebo skola, Sala kommun. Bristande utredning och för stor lyhördhet mot föräldrarnas synpunkter ledde till otillräckligt stöd.
Läs mer
|
| |
Vägledande dokument
|
| |
Minskat svinn av livsmedel i skolkök. Erfarenheter och framgångsfaktorer. 2009. Naturvårdsverket
Mängden mat som kastas i skolköken kan minska betydligt. Det visar denna utredning där sju skolkök har intervjuats. Vissa av skolköken har även gjort mätningar av hur mycket mat som kastas. Syftet är att fånga upp erfarenheter och identifiera framgångsfaktorer för att minska mängden mat som kastas. Rapporten innehåller förslag på åtgärder som skolor, kommuner och myndigheter kan vidta för att minska matavfallet. En skola som vill minska mängden svinn kan exempelvis arbeta med att uppmärksamma resursslöseriet, servera mat av bra kvalitet, schemalägga en tillräckligt lång lunchrast, skapa lugn och ro i matsalen, arbeta med kompetensutveckling samt planering av inköp och tillagning. Från miljösynpunkt betyder minskat svinn av livsmedel att energianvändning, råvaruförbrukning och utsläpp vid produktion och hantering av livsmedel minskar.
Läs mer
|