| |
Välkommen till din informationstjänst på sjukvårdsområdet!
De här nya notiserna finns nu på vår webbplats.
Johanna Stille
Redaktör
johanna.stille@jpinfonet.se
Har du glömt ditt lösenord? Klicka här!
Behöver du hjälp som rör prenumerationsfrågor? Mejla redaktionen@jpinfonet.se
|
| |
Analyser och referat
|
|
E-postkommunikation ansågs inte utgöra allmänna handlingar– referat av kammarrättsdom
In- och utgående handlingar från landstingsstyrelsens orförandes e-postlåda ansågs inte utgöra allmänna handlingar. Kammarrätten fann att handlingarna hänförde sig till ett pågående ärende, utgjorde utkast, personliga brev eller att de inte var att anse som inkomna eller upprättade hos myndighet.
Läs mer
|
| |
Ursäktligt att inte ordinera vätskedrivande medicin till patient med hjärtsvikt – referat av förvaltningsrättsdom
En läkare gjorde fel när han inte ordinerade vätskedrivande medicin vid hemgång till en patient som vårdats på sjukhus för svår hjärtsvikt. Felet var dock ursäktligt. Det finner förvaltningsrätten och undanröjer HSAN: s erinran.
Läs mer
|
| |
Läkare som missat borrelia slapp disciplinpåföljd – referat av förvaltningsrättsdom
En läkare sa felaktigt till en patient med borrelia att hon hade fått en blodpropp. Förvaltningsrätten fann dock att det var försvarligt att läkaren ställde fel diagnos. Det var vidare oklart om läkaren hade uppmanat patienten att återkomma vid utebliven förbättring men en sådan brist ansågs i vart fall som ringa. Det fanns därmed ingen grund att ålägga läkaren disciplinföljd.
Läs mer
|
| |
Nyhetsbevakning
|
|
organisatoriska frågor
|
| |
Amerikansk vårdmodell kan minska dödligheten
En omorganisering av den svenska sjukvården skulle kunna minska dödlighet och felmedicinering. I bland annat England och USA har man i flera år jobbat efter modellen Lean Healthcare, ett system som sätter patientsäkerhet och sjukvårdspersonal i centrum. Lean Modellen innebär att all sjukvårdspersonal skall vara delaktig i och vara informerade i detalj om vilken behandling patienterna får och hur vårdplaneringen ser ut. Felbehandlingar skall utredas direkt och rättas till. Enligt John Toussaint, chef för ThedaCare-sjukhuset i Wisconsin i USA, handlar det om att förändra inställningen hos framför allt sjukhuschefer och läkare. De måste acceptera att sjuksköterskorna får ett utökat inflytande och kan påtala fel.
Läs mer
|
|
|
psykiatri
|
| |
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom
Socialstyrelsen har nu publicerat slutversionen av Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. I riktlinjerna lyfter Socialstyrelsen rekommendationer om screening, ett effektivt omhändertagande samt diagnostik och bedömning. Riktlinjerna innehåller också rekommendationer om olika behandlingar för barn och ungdomar respektive vuxna. Enligt riktlinjerna bör det inom vården finnas hög tillgänglighet, god kontinuitet, samverkan mellan vårdnivåer och ett utbud av effektiva behandlingar. Tillgången till psykologisk behandling, främst KBT, behöver utökas.
Läs mer
|
|
Behandling med elchocker har blivit vanligare
Antalet behandlingar med elchocker, mot framför allt svår depression, har fördubblats på tio år. Men enligt en ny rapport från Socialstyrelsen är vården dålig på att informera patienterna om elchockernas biverkningar till exempel i form av bestående minnesstörningar. I rapporten konstateras även att det saknas kunskap om risker vid elchocker, att vården måste bli bättre på att rapportera biverkningar och att ett nationellt kvalitetsregister bör skapas.
Läs mer
|
|
|
den nya influensan
|
| |
Den nya influensan – inte längre en allmänfarlig sjukdom
Regeringen föreslår i proposition 2009/10:126 att den nya influensan, i smittskyddslagen, inte längre ska klassas som allmänfarlig sjukdom. Sjukdomen bör istället föras upp på smittskyddsförordningens förteckning över anmälningspliktiga sjukdomar. Förändringarna bör gälla från och med den 1 juni 2010.
Läs mer
|
|
|
vårdval
|
| |
Ingen anledning att lagreglera vårdval
Det finns för närvarande ingen anledning att lagreglera hur vårdvalsmodellernas grundåtagande ska se ut, anser Socialstyrelsen som på regeringens uppdrag granskat hur vårdval införts i primärvården.
Läs mer
|
|
|
läkemedel
|
| |
Nya rutiner för indragning av läkemedel
Nya rutiner införs för indragningar av produkter som faller under läkemedelslagstiftningen. En indragning innebär att ett läkemedel tas bort från marknaden till exempel för att den skulle kunna skada användaren. Från den 15 mars klassificeras indragningen efter allvarlighetsgrad enligt det system som gäller inom EU. Klass I är den allvarligaste graden och klass III är den minst allvarliga graden.
Läs mer
|
|
Ökad kvalitet vid läkemedelsförskrivning
Regeringen har överlämnat sin proposition om ökad kvalitet vid läkemedelsförskrivning. I propositionen presenteras en rad förslag för förbättrad läkemedelsanvändning. Läkemedelsverket får till uppgift att bedriva utrednings- och utvecklingsverksamhet för att förbättra läkemedelsanvändningen, det bildas ett centrum för bättre läkemedelsanvändning och ett råd inrättas med uppgift att bistå Läkemedelsverket i dess nya uppdrag avseende läkemedelsanvändningen. Vidare föreslås att läkemedelsförteckningen i framtiden ska innehålla uppgifter om förskrivarens namn, yrke, specialitet och arbetsplats.
Läs mer
|
|
|
patientdatalagen
|
| |
Lagen styr vilka journaluppgifter som patienter kan spärra
Patientdatalagen som trädde i kraft 1 juli 2008 gör det bl.a. möjligt för vårdgivare att använda sammanhållen journalföring, dvs. att de kan få tillgång till uppgifter i varandras journaler. Lagen gör det även möjligt för patienter att spärra uppgifter i sin journal. En vårdgivare bestämde dock att patienter inte skulle kunna spärra vissa uppgifter. Efter klagomål konstaterade Datainspektionen att det är patientdatalagen som styr vilka uppgifter som kan eller inte kan spärras, inte enskilda vårdgivare.
Läs mer
|
| |
arbetsmiljö
|
| |
Vårdförbundet uppmanar medlemmar att ta rast
Från och med måndag och en vecka framåt uppmanas Vårdförbundets drygt 14 000 yrkesverksamma medlemmar i Stockholm att ta ut sin lagstadgade rast. På grund av att bemanningen är så tajt tar många medlemmar sällan rast. Det är varken bra för patientsäkerheten eller medlemmarnas egen hälsa, säger Ulla Althin, ordförande i Vårdförbundets avdelning i Stockholm. Kampanjen syftar också till att uppmärksamma arbetsgivaren på hur dåligt bemannat det är på många ställen. Personalen räcker helt enkelt inte till för att alla ska kunna hinna ta ut sin lagstagade rast. Om alla tar ut sina raster kommer arbetsgivaren att märka detta, säger Ulla Althin.
Läs mer
|
|
|
patientsäkerhet
|
| |
Fler frågar HSAN
Fler vill veta om deras läkare har blivit prickad för fel i tjänsten. Antalet frågor till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, har ökat från cirka 6 000 för tio år sedan till drygt 23 000 förra året. Enligt Sveriges läkarförbund kan uppmärksamheten komma att leda till dyrare vård eftersom läkare blir onödigt försiktiga.
Läs mer
|
|
vårdgaranti
|
| |
Fortsatta insatser för att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvård
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har i en överenskommelse enats om att behålla grundkonstruktionen i 2009 års överenskommelser om en nationell satsning för en fungerande vårdgaranti och om en förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa. Överenskommelserna fortsätter att gälla även 2010, med undantag för de ändringar och tillägg som avtalas i den nya överenskommelsen.
Läs mer
|
| |
Domar och beslut
|
|
KamR Stockholm 2010-03-10 7525-09
Disciplinpåföljd enligt lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område; undersökning av urinläckage
Läs mer
|
| |
HSAN 2010-03-16 2009/1925:B6
handläggning av kalciumvärde
Läs mer
|
| |
HSAN 2010-03-15 2009/3141:B2
behandling av pneumothorax
Läs mer
|
| |
JO 2007/08 s 542
Fråga om tjänstemän inom ett landsting hade kränkt en anställds meddelar- och yttrandefrihet (1014-2005)
Läs mer
|
| |
Lagar och regler
|
| |
SFS 2010:165 Förordning om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641)
Läs mer
|
| |
Användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning m.m.; SOSFS 2009:32
Läs mer
|
|
Vävnadsinrättningar i hälso- och sjukvården m.m.; SOSFS 2009:31
Läs mer
|
|
Donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler; SOSFS 2009:30
Läs mer
|
| |
Socialstyrelsens föreskrifter om fortsatta medicinska insatser efter en människas död samt om donationsansvarig läkare och kontaktansvarig sjuksköterska (SOSFS 2005:11); Upphävs 2010-04-01 när SOSFS 2009:30 träder i kraft
Läs mer
|
| |
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Organ- och vävnadstagning för transplantation eller för annat medicinskt ändamål (SOSFS 1997:4); Upphävs 2010-04-01 när SOSFS 2009:30 träder i kraft
Läs mer
|
| |
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Åtgärder mot överföring av smitta vid transplantation av organ eller vävnad (SOSFS 1994:4); Upphävs 2010-04-01 när SOSFS 2009:30 träder i kraft
Läs mer
|
| |
Transfusion av blodkomponenter SOSFS 2009:29
Läs mer
|
| |
Förarbeten
|
| |
Prop. 2009/10:126 Den nya influensan A (H1N1)
Regeringen föreslår i propositionen att den nya influensan A (H1N1), även kallad Svininfluensa, i smittskyddslagen inte längre ska klassas som allmänfarlig sjukdom. Sjukdomen bör istället föras upp på smittskyddsförordningens förteckning över anmälningspliktiga sjukdomar. Förändringarna bör gälla från och med den 1 juni 2010.
Läs mer
|
| |
Prop. 2009/10:138 Ökad kvalitet vid läkemedelsförskrivning
Regeringen överlämnade den 15 mars 2010 propositionen Ökad kvalitet i läkemedelsförskrivning till riksdagen. Den innehåller bland annat förslag om att Apotekens Service AB, ska lämna ut uppgifter på individnivå om uttag av läkemedel och andra varor, till landstingen. Syftet är att landstingen ska få möjlighet att göra bättre medicinsk uppföljning av enskilda patienters uttag av förskrivna läkemedel hos apoteken. På så sätt ska kvaliteten och effektiviteten i läkemedelsförskrivningen höjas. I propositionen föreslås också att läkemedelsförteckningen även ska innehålla uppgifter om förskrivarens namn, yrkesspecialitet och plats. Syftet är att stärka patientsäkerheten. En läkare kan till exempel ta kontakt med tidigare förskrivare för att diskutera patientens läkemedelsbehandling.
Läs mer
|
| |
Vägledande dokument
|
| |
Tobak och avvänjning. En faktaskrift om tobakens skadeverkningar och behovet av tobaksavvänjning, rapport 2009:17, FHI
Läs mer
|
| |
Behandling vid alkoholabstinens - ny rekommendation, Läkemedelsverket 2010
Läs mer
|
| |
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 - stöd för styrning och ledning, Socialstyrelsen
Läs mer
|