| |
Välkommen till din informationstjänst på sjukvårdsområdet!
De här nya notiserna finns nu på vår webbplats.
Johanna Stille
Redaktör
johanna.stille@jpinfonet.se
Har du glömt ditt lösenord? Klicka här!
Behöver du hjälp som rör prenumerationsfrågor? Mejla redaktionen@jpinfonet.se |
| |
Analyser och referat
|
| |
Otillräcklig undersökning vid bröstsmärtor ledde till varning – referat av HSAN-beslut
En läkare borde ha tagit upp en noggrannare anamnes och utfört en EKG-undersökning när en patient drabbats av kraftiga smärtor i bröst och rygg. Det visade sig senare att mannen hade en akut hjärtinfarkt. Läkarens handläggningsbrister ledde till en varning.
Läs mer
|
| |
Förslag om att apotekssymbolen ska hållas väl synlig på apotek samt att extemporeläkemedel ska få tillverkas även på extemporeapotek – sammanfattning av prop. 2009/10:96
Den som har tillstånd att sälja läkemedel till konsument ska ha ett för Läkemedelsverket registrerat varumärke för öppenvårdsapotek den s.k. apotekssymbolen väl synligt på apoteket. För att få använda symbolen måste öppenvårdsapoteken ingå licensavtal med Läkemedelsverket. Tillverkningen av extemporeläkemedel ska få ske även på andra platser än på sjukhusapotek och öppenvårdsapotek, nämligen på extemporeapotek. Apotekens Service AB ska lämna även administrativa uppgifter till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket för dess tillsyn över utbyte av läkemedel. Det föreslår regeringen i en proposition. Merparten av lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2010.
Läs mer
|
| |
BVC-sköterska borde ha agerat snabbare när fyråring inte ville synundersökas – referat av HSAN-beslut
En BVC-sköterska som inte lyckades synundersöka en fyraårig pojke, väntade ett och ett halvt år med att kalla pojken på ny undersökning. När undersökning genomfördes visade det sig att pojken var översynt och behövde glasögon. HSAN anförde att synundersökning vid fyraårskontrollen ska genomföras när barnet är fyra år plus/minus två månader. BVC-sköterskan borde ha återkallat pojken inom två månader och därefter remitterat honom till en ögonklinik. Ett tecken på att ett barn har en synnedsättning kan vara just att barnet inte vill medverka vid en undersökning. Sköterskan hade genom sitt agerande bidragit till att diagnosen försenats. Hon fick en erinran.
Läs mer
|
| |
Nyhetsbevakning
|
|
Folkhälsa |
| |
Tydligt individfokus i ny strategi för nationell e-hälsa
Socialdepartementet tar nu ännu ett steg för att förbättra informationshanteringen i vård och omsorg. Igår presenterade departementet sin reviderade strategi för Nationell e-hälsa på Vitalis. Den nya strategin har ett tydligt fokus på användarnas behov och nyttan för individen med de olika e-hälsotjänsterna och går ifrån tidigare fokus på teknik, infrastruktur och it-lösningar. - Det handlar om att stärka informationsutbytet mellan organisationsgränser, minimera riskerna för felmedicinering, minska väntetider och fel i vården av patienterna med mera, sade Karin Johansson, statssekreterare vid socialdepartementet när hon presenterade strategin igår.
Läs mer
|
|
Dödsorsaker skiljer sig åt i landet
Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige följt av tumörsjukdomar. Det framkommer i nya siffror som Socialstyrelsen presenterar idag. Siffrorna visar också att det finns stora regionala skillnader i dödsorsaker. Dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar är t.ex. lägst i Hallands län och högst i Norrbottens län. Jönköpings län har lägst självmordstal med 11,2 självmord per 100 000 invånare medan Gävleborgs län har den högsta siffran med 23,2 döda per 100 000 invånare. Under 2008 dog 91 542 personer i Sverige.
Läs mer
|
|
donation |
| |
Antalet donatorer minskade förra året
Antalet donatorer minskade förra året med 16 procent. Det visar en ny sammanställning som Donationsrådet har gjort. Totalt fanns 208 avlidna personer inom intensivvården som hade kunnat donera sina organ men endast 128 donationer skedde. Fler donationer hade alltså varit möjliga bland annat genom tydligare rutiner inom sjukvården. Donationsrådet understryker nu vikten av att alla gör sin vilja känd genom att anmäla till donationsregistret, fylla i ett donationskort eller meddela närstående.
Läs mer
|
|
etiska frågor |
| |
Socialstyrelsen klargör rättsläget kring frågor om dödshjälp
Socialstyrelsen meddelade i går att en patient som vill avbryta sin behandling har rätt till det under förutsättning att han eller hon förstår läkarnas information och konsekvensen av sitt beslut. Socialstyrelsens förtydligande i rättsläget kring frågor om dödshjälp kommer efter det att en ung kvinna skrivit till Socialstyrelsen med en vädjan om att få avsluta sin livsuppehållande behandling. Socialstyrelsen sammanfattar läget i några punkter: ¤ Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. ¤ En läkare får inte ge en behandling som patienten inte vill ha. ¤ Om patienten inte vill att en livsuppehållande behandling ska sättas in eller fortsätta ska läkaren respektera detta under förutsättning att patienten är beslutskompetent, välinformerad och införstådd med konsekvenserna av sitt beslut. ¤ Vården är skyldig att erbjuda en döende patient smärtlindring och ångestdämpande behandling. Aktiv dödshjälp kommer även i fortsättningen att vara förbjuden i Sverige. Socialstyrelsens allmänna råd för livsuppehållande åtgärder ska nu ses över.
Läs mer
|
|
sjukskrivning |
| |
Nya sjukregler har medfört fler hot
Det senaste året har hoten mot anställda på Försäkringskassan har ökat lavinartat. Oftast kommer hoten i samband med att en person har fått besked om indragen sjukpenning eller förtidspension. Även återkrav från Försäkringskassan kan få sinnet att rinna över.
Läs mer
|
|
missbruk |
| |
LVM-vård möjliggör neuropsykiatriska utredningar
Vid Hornö LVM-hem har man satsat på neuropsykologiska utredningar av klienterna. Under LVM-vården skapas ett unikt tillfälle att göra utredningar. På institution har man kanske för första gången möjlighet att genomföra en utredning eftersom missbrukaren är drogfri och lever ett ordnat liv med fasta tider för mat och sömn. Och om klienten får diagnosen ADHD kan man sätta in medicinering. Uppföljningen vid LVM-hemmet visar att utredning, diagnos och rätt behandling leder till ökad livskvalitet och samhällsekonomiska besparingar. Vi får minskad brottslighet och minskade kostnader för sjukvård, säger Nils Åkesson, FoU-direktör på Statens institutionsstyrelse.
Läs mer
|
|
läkemedel |
| |
Inga läkemedel i godishyllan
Hemköp City i Stockholm ville lyfta försäljningen av receptfritt och placerade huvudvärkstabletter i exponeringsställ i godisavdelningen. Men Läkemedelsverket har uppmärksammat det hela och kommer att kontakta de butiker som exponerar läkemedel ute i butiken. Enligt verkets regler ska läkemedel säljas bakom disk eller där personal har uppsikt över varorna.
Läs mer
|
|
säkerhet |
| |
Karolinska sjukhuset har bristande strålskyddsrutiner – riskerar vite
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har upptäckt att personalen vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna inte är tillräckligt utbildade i strålskydd – detta tyder på bristande säkerhetskultur inom organisationen och att patienter och personal riskerar att utsättas för onödigt höga stråldoser. Problemen har påtalats tidigare sedan 2002 utan effekt. Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att sätta sjukhuset under så kallad särskild tillsyn innebärande att myndigheten löpande granskar vissa delar av verksamheten, och senast den 1 oktober 2010 ska personalen ha utbildats i strålskydd. Annars ansöker SSM om utdömande av vite.
Läs mer
|
|
smittskydd |
| |
Smittskyddsfrågor fick stort utrymme förra året
Socialstyrelsen har kommit med rapporten Smittskydd 2009 – en lägesrapport. Av rapporten framkommer att smittskyddsfrågorna fick stort utrymme under 2009 och att arbetet främst var inriktat på pandemin, multiresistenta bakterier och utvidgningen av barnvaccinationsprogrammet.
Läs mer
|
|
Övrigt |
| |
Färre funktionshindrade får personlig assistans
I november 2007 gjorde Försäkringskassan en ny tolkning av lagen som ger rätt till personlig assistans. Syftet med den nya tolkningen, som har godkänts av Regeringsrätten, var att bedömningarna skulle bli mer lika från kontor till kontor. Sedan dess har dock allt fler funktionshindrade förlorat stödet. Förra året var det 147 personer, och året innan 100 personer, som förlorade sin personliga assistent.
Läs mer
|
|
”Sms-livräddare” ska hjälpa patienter med hjärtstopp
Stockholmare som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus kan snart få hjälp av frivilliga livräddare. I dag startar nämligen projektet ”Sms-livräddare”. Tanken med projektet är att stockholmare ska kunna anmäla sig som hjärt-lungräddare. När en person drabbas av ett hjärtstopp ska alla livräddare, som befinner sig inom en kilometer från den drabbade, få sms med uppgift om var den sjuke befinner sig. På Södersjukhuset, som är en av initiativtagarna till projektet, hoppas man på att cirka 5 000 personer ska anmäla sig som livräddare. - När det gäller hjärtstopp är tiden den viktigaste faktorn. I många fall kommer livräddarna sannolikt att anlända före ambulansen, säger Mårten Rosenqvist, överläkare på Södersjukhusets kardiologklinik till Dagens Medicin.
Läs mer
|
| |
Domar och beslut
|
| |
HSAN 2010-04-23 2009/2934:B4
handläggning vid knöl i bröstet, m.m.
Läs mer
|
| |
HSAN 2010-04-22 2009/1692:A1
utredning vid högersidiga buksmärtor, m.m.
Läs mer
|
| |
HSAN 2010-04-23 2009/2194:B4
behandling vid lågt kaliumvärde, m.m.; underlåtenhet att noggrant granska provsvar
Läs mer
|
| |
Förarbeten
|
| |
Ds 2010:13 Genomförande av bestämmelsen om sjukhusundantag
Promemorian innehåller förslag som syftar till att i svensk rätt genomföra tillämpliga delar av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1394/2007 om läkemedel för avancerad terapi och om ändring av direktiv 2001/83/EG och förordning (EG) nr 726/2004. Läkemedel för avancerad terapi utgör antingen läkemedel för genterapi, läkemedel för somatisk cellterapi eller en vävnadsteknisk produkt. Läkemedel för avancerad terapi omfattas av direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel och dessa läkemedel ska även godkännas genom det centraliserade förfarandet enligt förordning (EG) nr 726/2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet. I förordning (EG) nr 1394/2007 införs en bestämmelse i direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel. Bestämmelsen innebär att sådana läkemedel för avancerad terapi som bereds enligt ett icke-rutinmässigt förfarande och i enlighet med särskilda kvalitetsnormer och som används i samma medlemsstat under en läkares exklusiva yrkesmässiga ansvar i enlighet med ett enskilt recept för en specialanpassad produkt för en enskild patient, ska inte omfattas av direktiv 2001/83/EG och dessa läkemedel behöver därvid inte heller godkännas enligt det centrala förfarandet. Emellertid anges det även att medlemsstaterna ska meddela tillverkningstillstånd för dessa specialanpassade läkemedel. Vidare anges att de nationella kraven på spårbarhet, kvalitet och säkerhetsövervakning ska vara desamma för dessa specialtillverkade läkemedel som för de läkemedel som ska godkännas centralt. Denna bestämmelse kallas i promemorian för bestämmelsen om sjukhusundantag. För att genomföra de krav som ställs på dessa specialtillverkade läkemedel föreslås tillägg i läkemedelslagen och läkemedelsförordningen. Därutöver föreslås vissa tillägg i läkemedelslagen för att i övrigt anpass
Läs mer
|
| |
Ds 2010:11 Läkemedel och försäkringsskydd vid personskador
Alla läkemedel som säljs i Sverige omfattas av produktansvarslagen (1992:18). De allra flesta läkemedlen omfattas dessutom av den frivilliga läkemedelsförsäkringen som LFF Service AB administrerar. Trots det finns vissa läkemedel som inte omfattas av försäkringen. Detta innebär att läkemedel säljs under olika förutsättningar och med olika skydd för patienterna. En patient som använder ett läkemedel har vanligen inte någon kännedom om vilket skydd mot läkemedelsskador som han eller hon har. För den enskilde patienten är det av betydelse om han eller hon, om en läkemedelsskada inträffar, är hänvisad till att stämma ett läkemedelsbolag i domstol eller om han eller hon alternativt har möjlighet att anmäla skadan till ett försäkringsbolag som prövar ersättningsanspråket. Dessutom erbjuder en försäkring läkemedelsbolagen ett ekonomiskt skydd mot förluster på grund av oväntade och plötsliga händelser. Detta innebär att patienternas möjligheter att få ersättning ökar. Det är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) som bedömer om ett läkemedel ska omfattas av läkemedelsförmånerna och därmed subventioneras av det offentliga. Kriterierna för att ett receptbelagt läkemedel ska omfattas av läkemedelsförmånerna och pris fastställas för läkemedlet framgår av 15 § lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. Det framstår inte som rimligt att det offentliga subventionerar läkemedel utan att beakta försäkringsskyddet och att läkemedel därmed inte konkurrerar på samma villkor i detta avseende. Mot bakgrund av det sagda bör TLV, då frågan om subvention prövas, beakta även detta förhållande. Det föreslås därför att en förutsättning för att ett läkemedel ska omfattas av läkemedelsförmånerna ska vara att läkemedlet omfattas av en försäkring som ger ett godtagbart skydd vid personskador som kan uppkomma som följd av en användning av läkemedlet. Det föreslås att regeringen meddelar närmare föreskrifter om kravet på försäkringsskydd. Om det finns särskilda skäl, får Tandvårds- och läke
Läs mer
|
| |
Vägledande dokument
|
| |
Dödsorsaker 2008
Läs mer
|