| |
Välkommen till din informationstjänst på miljöområdet!
De här nya notiserna finns nu på vår webbplats.
Magnus Jansson
Redaktör
magnus.jansson@jpinfonet.se
Har du glömt ditt lösenord? Klicka här!
Behöver du hjälp som rör prenumerationsfrågor? Mejla redaktionen@jpinfonet.se |
| |
Lagkommentarer
|
| |
5 kap. 18 g § MB Strandskyddsområde
Läs mer
|
| |
7 kap. 18 f § MB Strandskyddsområde
Läs mer
|
| |
Analyser och referat
|
| |
Ny containerhamn på Norvikudden utanför Nynäshamn förklarades tillåtlig – referat av MÖD-dom
Miljööverdomstolen 2010-12-22, mål nr M 10319-09. Miljödomstolen avslog en ansökan om anläggande och drift av en containerhamn på Norvikudden utanför Nynäshamn med hänvisning till att den valda platsen inte var lämplig. MÖD ansåg dock att det av utredningen inte framkommit något som tydde på att det, med de specifika krav som framförts beträffande hamnens kapacitet och lokalisering, skulle finnas någon mer ändamålsenlig plats än den nu aktuella. MÖD förklarade hamnen tillåtlig.
Läs mer
|
| |
Inget bygglov till bostadshus inom område av riksintresse – referat av kammarrättsdom
Kammarrätten i Göteborg 2010-01-17, mål nr 7082-09. Bygg- och miljönämnden avslog en fastighetsägares ansökan om bygglov för uppförande av ersättningsbyggnad genom nybyggnad av bostadshus. Fastigheten var belägen inom område av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Det var oklart när i tiden det tidigare funnits ett bostadshus på fastigheten. Med hänsyn till riksintresset fann kammarrätten att uppförandet av ett bostadshus på fastigheten skulle strida mot bestämmelserna om allmänna intressen i 2 kap. PBL. Ansökan avslogs.
Läs mer
|
| |
Nyhetsbevakning
|
|
Energi
|
| |
Ny vindkraftsamordnare för region mitt
Näringsministern har den 1 februari 2011 beslutat om förordnande av Lars Thomsson som ny vindkraftsamordnare för region mitt från och med den 1 maj 2011. Lars Thomsson efterträder Olof Johansson. Regeringen har också beslutat att förlänga övriga vindkraftsamordnare fram till den sista december 2011.
Läs mer
|
| |
35 miljoner satsas på energieffektivisering inom transportområdet
Energimyndigheten har beslutat att avsätta totalt 35 miljoner under åren 2010-2013 till demonstrationsprojekt som syftar till energieffektivisering inom transportområdet. Exempel på detta kan vara projekt som underlättar överflyttning till energieffektivare transportslag, förbättrar utnyttjandet genom ökad fyllnadsgrad eller medverkar till mer energieffektiva resmönster genom att minska resbehov, ändrade resbeteenden med mera.
Läs mer
|
| |
Fjärrvärme fortsatt vanligast uppvärmningssätt i flerbostadshus visar statistik för 2009
Den genomsnittliga energianvändningen per kvadratmeter i flerbostadshus var något högre under år 2009 än under 2008. Fjärrvärme är fortsatt det klart dominerande uppvärmningssättet och användes för att värma upp 84 procent av den totala uppvärmda arean. Det visar ny statistik från Energimyndigheten.
Läs mer
|
|
Kemikalier
|
| |
Dags att anmäla 2010 års införsel och tillverkning av kemikalier
Senast den 28 februari 2011 ska företag som tillverkat eller fört in mer än 100 kilo av en kemisk produkt till Sverige under 2010 anmäla detta till Kemikalieinspektionens produktregister.
Läs mer
|
|
Otillåtna halter av formaldehyd hittade i hårbehandlingsprodukter
Läkemedelsverket har vid laboratorieanlyser hittat formaldehyd i salongsprodukter för håruträtning. Flera av produkterna hade en högre halt än den maximalt tillåtna, och innehållsdeklarationerna hade brister.
Läs mer
|
|
Viktigt att sänka halterna av kadmium för folkhälsans skull
Många svenskar får idag i sig så mycket kadmium att det kan ge skador på skelett och njurar. Kemikalieinspektionen (KemI) menar att det därför är viktigt att minska tillförseln av kadmium till åkermark och sänka det nationella gränsvärdet för kadmium i mineralgödsel. Detta framgår av en rapport från KemI. I rapporten föreslår KemI också att kadmiumhalten i mineralgödsel i framtiden ska anmälas till KemI:s produktregister så att kunskapen om hur mycket kadmium som sprids genom handelsgödsel inte försvinner. Tidigare gick detta att följa med hjälp av systemet för punktskatt på handelsgödsel.
Läs mer
|
|
Förhandlingarna om globalt totalförbud mot kvicksilver fortsätter
Det andra förhandlingsmötet om en ny global kvicksilverkonvention har avslutats i Chiba, Japan. Möjligheten till totalförbud mot kvicksilver finns fortfarande kvar på förhandlingsbordet. - Vi behöver en konvention på global nivå som omfattar hela livscykeln från brytning till slutförvar av kvicksilver, men mycket arbete återstår. Sverige kommer fortsätta att verka för ett totalförbud mot kvicksilver, säger miljöminister Andreas Carlgren i en kommentar till resultatet i Japan. Till nästa möte, som kommer att hållas i Afrika i november 2011, kommer ett utkast till konventionstext att bearbetas av UNEP:s sekretariat. Utkastet kommer att baseras på diskussionerna i Chiba och de olika skriftliga bidrag som lämnades av delegationerna, bl.a. EU.
Läs mer
|
|
Kärnkraft
|
| |
Utsläpp av radioaktiva ämnen i luften behöver tills vidare inte mätas
Kärntekniska anläggningar ska kontinuerligt mäta luftutsläppen av radioaktiva ämnen – men eftersom bolaget Ranstad Mineral AB inte bedriver någon verksamhet som kan medföra utsläpp, eftersom avveckling pågår, har Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) godkänt tills vidare att bolaget inte behöver mäta utsläpp i luften av radioaktiva ämnen.
Läs mer
|
| |
Översyn av förmåga att skydda kärntekniska anläggningar
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) fick den 1 juli 2010 i regeringsuppdrag att göra en översyn av samhällets och kärnkraftverkens förmåga att skydda kärntekniska anläggningar och transporter av kärnämnen mot antagonistiska hot – uppdraget genomförs i samråd med Rikspolisstyrelsen, Affärsverket svenska kraftnät och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Nu delredovisas uppdraget.
Läs mer
|
| |
DJUR OCH natur
|
| |
Tilläggsdirektiv till Rovdjursutredningen
Med stöd av regeringens bemyndigande den 10 juni 2010 har chefen för Miljödepartementet gett en särskild utredare i uppdrag att utvärdera målen för rovdjursstammarnas utveckling. Utredaren ska enligt direktiven senast den 31 mars 2011 redovisa ett delbetänkande om bedömning av gynnsam bevarandestatus för björn, järv, lodjur och varg. Regeringen har nu publicerat ett tilläggsdirektiv till Rovdjursutredningen, Ds 2011:05.
Läs mer
|
|
Tydligare regler om miljöhänsyn i skogsbruket på remiss
Hur balansen mellan produktion och miljö i skogsbruket ska upprätthållas är inte så tydligt specificerad. Nu skickar Skogsstyrelsen ut ett förslag med uppdaterade och på ett antal punkter tydligare råd och anvisningar på remiss. I förslaget höjs ambitionsnivån för de för miljön så känsliga avverkningarna nära vatten; avsnittet om hänsynskrävande biotoper blir tydligare för att bidra till att värna hotade livsmiljöer, och anvisningarna om hanteringen av kulturhistoriska lämningar i skogen förtydligas.
Läs mer
|
|
Övrigt
|
|
EU-översyn kan göra det enklare att ställa miljö- och sociala krav
EU-kommissionen ser just nu över reglerna kring offentlig upphandling. Ett första steg är att publicera en grönbok med olika förslag som ska utvärderas i en bred remiss. EU:s nya upphandlingsdirektiv kan komma att träda i kraft under 2012. Offentlig upphandling kan bidra till att nå EU:s mål inom 2020-strategin genom att använda pengarna effektivare och samtidigt minska energianvändningen, respektera miljön, gynna innovation och ta socialt ansvar. Detta kan samtidigt öka konkurrenskraften för de varor och tjänster som leverantörerna i EU tillhandahåller. En del av förslagen i grönboken handlar om att göra det enklare att ta miljö- och sociala hänsyn samt främja innovation.
Läs mer
|
|
Naturvårdsverket yttrar sig över förslag om regler avseende geologisk lagring av koldioxid
Regeringen föreslår ändringar i det svenska regelverket för att genomföra EU:s direktiv om geologisk lagring av koldioxid, CCS-direktivet. CCS står för Carbon Capture and Storage. Naturvårdsverket anser att miljökonsekvenserna av lagring och de juridiska konsekvenserna av förslagen till författningar inte är tillräckligt belysta. Först när detta är gjort kan de regleringar som krävs för att möjliggöra geologisk lagring av koldioxid genomföras.
Läs mer
|
|
Miljö i media
|
| |
MEDIA/Sveriges Radio Ekot: Bönder nekas att driva ekologiskt lantbruk
Vi dricker allt mer ekologisk mjölk. Nya siffror visar att konsumtionen av ekologiska mejeriprodukter under förra året slog nytt rekord. Samtidigt är intresset bland bönder att bedriva ekologiskt lantbruk så stort att många bönder nu nekas att ställa om lantbruket till ekologiskt.
Läs mer
|
|
Media/Energinyheter.se: EU:s vindkraft över fem procent av elanvändningen
I EU installerades 9 259 MW vindkraft under 2010, tio procent mindre än under 2009, enligt statistik från den europeiska vindkraftorganisationen EWEA. EU:s vindkraft motsvarar nu 5,3 procent av elanvändningen i EU, medan vindkraften i Sverige motsvarar 2,4 procent av den svenska elanvändningen.
Läs mer
|
| |
Lagar och regler
|
| |
SFS 2011:57 Förordning om ändring i förordningen (2010:959) om ändring i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken
Läs mer
|
| |
SFS 2011:56 Förordning om ändring i förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier
Läs mer
|
| |
SFS 2011:55 Förordning om ändring i förordningen (2008:722) om utvinningsavfall
Läs mer
|
| |
SFS 2011:54 Förordning om ändring i förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer
Läs mer
|
| |
SFS 2011:52 Förordning om ändring i förordningen (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket
Läs mer
|
| |
SFS 2011:51 Förordning om ändring i förordningen (2007:846) om fluorerande växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen
Läs mer
|
| |
SFS 2011:50 Förordning om ändring i artskyddsförordningen (2007:845)
Läs mer
|
| |
SFS 2011:49 Förordning om ändring i förordningen (2007:667) om allvarliga miljöskador
Läs mer
|
| |
SFS 2011:48 Förordning om ändring i förordningen (2007:383) om gränsöverskridande transporter av avfall
Läs mer
|
| |
SFS 2011:47 Förordning om ändring i förordningen (2007:273) om försiktighetsåtgärder vid odling och transport m.m. av genetiskt modifierade grödor
Läs mer
|
| |
SFS 2011:46 Förordning om ändring i bilskrotningsförordningen (2007:186)
Läs mer
|
| |
SFS 2011:45 Förordning om ändring i förordningen (2007:185) om producentansvar för bilar
Läs mer
|
| |
SFS 2011:44 Förordning om ändring i förordningen (2007:19) om PCB m.m.
Läs mer
|
| |
SFS 2011:43 Förordning om ändring i förordningen (2006:1273) om producentansvar för förpackningar
Läs mer
|
| |
SFS 2011:42 Förordning om ändring i förordningen (2006:1010) om växtskyddsmedel
Läs mer
|
| |
SFS 2011:41 Förordning om ändring i förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar
Läs mer
|
| |
SFS 2011:40 Förordning om ändring i förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter
Läs mer
|
| |
SFS 2011:39 Förordning om ändring i förordningen (2004:675) om omgivningsbuller
Läs mer
|
| |
SFS 2011:38 Förordning om ändring i förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande
Läs mer
|
| |
SFS 2011:37 Förordning om ändring i förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön
Läs mer
|
| |
SFS 2011:36 Förordning om ändring i förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning
Läs mer
|
| |
SFS 2011:35 Förordning om ändring i avfallsförordningen (2001:1063)
Läs mer
|
| |
SFS 2011:34 Förordning om ändring i förordningen (2001:512) om deponering av avfall
Läs mer
|
| |
SFS 2011:33 Förordning om ändring i förordningen (2000:338) om biocidprodukter
Läs mer
|
| |
SFS 2011:32 Förordning om ändring i förordningen (2000:271) om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer
Läs mer
|
| |
SFS 2011:31 Förordning om ändring förordningen (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer
Läs mer
|
| |
SFS 2011:30 Förordning om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.
Läs mer
|
| |
SFS 2011:29 Förordning om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
Läs mer
|
| |
SFS 2011:28 Förordning om ändring i förordningen (1998:946) om svavelhaltigt bränsle
Läs mer
|
| |
SFS 2011:27 Förordning om ändring i förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter
Läs mer
|
| |
SFS 2011:26 Förordning om ändring i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken
Läs mer
|
| |
SFS 2011:25 Förordning om ändring i förordningen (1998:930) om miljöriskområden
Läs mer
|
| |
SFS 2011:24 Förordning om ändring i förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket
Läs mer
|
| |
SFS 2011:23 Förordning om ändring i förordningen (1998:904) om anmälan för samråd
Läs mer
|
| |
SFS 2011:22 Förordning om ändring i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll
Läs mer
|
| |
SFS 2011:21 Förordning om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Läs mer
|
| |
SFS 2011:20 Förordning om ändring i förordningen (1994:1236) om producentansvar för däck
Läs mer
|
| |
SFS 2011:19 Förordning om ändring i förordningen (1994:1205) om producentansvar för returpapper
Läs mer
|
| |
SFS 2011:17 Förordning om ändring i förordningen (1993:1283) om kosmetiska och hygieniska produkter
Läs mer
|
| |
SFS 2011:16 Förordning om ändring i förordningen (1993:1268) om spillolja
Läs mer
|
| |
SFS 2011:15 Förordning om ändring i nationalparksförordningen (1987:938)
Läs mer
|
| |
SFS 2011:14 Förordning om ändring i arbetsmiljöförordningen (1977:1166)
Läs mer
|
| |
SFS 2011:13 Miljötillsynsförordning
Läs mer
|
| |
Vägledande dokument
|
| |
Vägledning för tillämpning av Kulturminneslagen – Riksantikvarieämbetet
I skogs- och jordbruk är det vanligt med skador på fornlämningar. Nu finns en ny vägledning som underlättar för myndigheter vid åtgärder som berör fornlämningar i skog och mark. Syftet med vägledningen är att underlätta för i första hand länsstyrelserna att fatta riktiga och enhetliga beslut enligt kulturminneslagen. Detta är ett led i det statliga miljömålsarbetet, där miljökvalitetsmålet Levande skogar anger att skogsmarken ska brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar blir försumbara. Bilagan innehåller ett par förlagor med fingerade exempel, som syftar till ökad tydlighet och enhetlighet i myndighetsarbetet.
Läs mer
|
| |
Antikvarisk medverkan vid länsstyrelsernas tillståndsgivning åren 2005-2009 – Riksantikvarieämbetets rapport
I rapporten redovisas hur villkor om antikvarisk medverkan tillämpats vid länsstyrelsernas tillståndsgivning åren 2005-2009. Enligt rapporten har tillämpningen av Kulturminneslagen utvecklats till att bli mer enhetlig och likartad i hela landet, men det finns skillnader i hur länsstyrelserna tillämpar och tolkar lagen.
Läs mer
|
| |
Efterbehandling av gruvavfall i Falun 1992-2008 – Naturvårdsverkets sammanfattande slutrapport för Faluprojektet
Regeringen beslöt 1987 att tillsätta Dalälvsdelegationen med uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram för att rena Dalälven inom 10 år. Som följd av delegationens arbete träffade Stora Kopparbergs Bergslags AB och tillsynsmyndigheterna, det vill säga Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Dalarnas län och Falu kommuns miljönämnd, 1992 ett avtal om efterbehandling av gruvavfall i Falun. För att genomföra åtgärderna inom avtalet skapades det som kom att kallas Faluprojektet. Denna rapport utgör den sammanfattande slutrapporteringen av Faluprojektet. I rapporteringen ingår även fem delrapporter. Dessa kan läsas fristående och riktar sig till den som önskar fördjupad information om någon del av projektet.
Läs mer
|
| |
Historisk bakgrund och genomförandet av Faluprojektet – Naturvårdsverkets delrapport i slutrapporteringen av Faluprojektet
Rapporten berättar om bakgrunden till gruvavfallets tillkomst, den tar även upp Dalälvsdelegationen och dess gruvavfallsprojekt, förhandlingar och avtal gällande Faluprojektet, genomförande och framtida uppföljning av Faluprojektets åtgärder. Rapporten ingår i slutrapporteringen av Faluprojektet som omfattar en sammanfattande slutrapport och ytterligare fyra delrapporter. Delrapporten kan läsas fristående och riktar sig till den som önskar fördjupad information.
Läs mer
|
| |
In situ tvättning av kisbränderdeponin i Falun – Naturvårdsverkets delrapport i slutrapporteringen av Faluprojektet
När avtalet som ligger till grund för Faluprojektet arbetades fram, bedömdes metalläckaget från kisbränderdeponin svara för ca hälften av de dåvarande zink- och kadmiumutsläppen från Falun. I rapporten beskrivs in situ tvättning, genomförda åtgärder och resultatet av dessa. Rapporten ingår i slutrapporteringen av Faluprojektet som omfattar en sammanfattande slutrapport och ytterligare fyra delrapporter. Delrapporten kan läsas fristående och riktar sig till den som önskar fördjupad information.
Läs mer
|
| |
Efterbehandling av Ingarvsmagasinet i Falun – Naturvårdsverkets delrapport i slutrapporteringen av Faluprojektet
Inom ramen för Faluprojektet har Ingarvsmagasinet, ett magasin för anrikningssand, sluttäckts. Rapporten behandlar utgångsläge, genomförande och uppföljning av åtgärder. Rapporten ingår i slutrapporteringen av Faluprojektet som omfattar en sammanfattande slutrapport och ytterligare fyra delrapporter. Delrapporten kan läsas fristående och riktar sig till den som önskar fördjupad information.
Läs mer
|
| |
Åtgärder på gruvområdet vid Falu gruva – Naturvårdsverkets delrapport i slutrapporteringen av Faluprojektet
Rapporten tar upp problematiken med de betydande mängder varp, rödfärgsråvara och slagg som är beläget inom UNESCOS historiska världsarv och därmed förelagda med restriktioner. Dessutom pågår industriverksamhet, i form av Rödfärgsverket som tillverkar rödfärgspigment och Falu rödfärg av den vittrade varpen. Området kring gruvan är den tredje största källan av metallutsläpp i Falun. I rapporten beskrivs genomförda åtgärder, såsom uppsamling och rening av bl.a. lakvatten och resultat av dessa, kostnader och ansvarsfördelning, framtida drift, kontroll och områdesskydd. Rapporten ingår i slutrapporteringen av Faluprojektet som omfattar en sammanfattande slutrapport och ytterligare fyra delrapporter. Delrapporten kan läsas fristående och riktar sig till den som önskar fördjupad information.
Läs mer
|
| |
Konsekvenser för Faluån, Runn och Dalälven av åtgärder på gruvavfall i Falun – Naturvårdsverkets rapport
Rapporten visar en översiktlig beskrivning av vad som kunnat utläsas i det mottagande vattenområdet för vatten från Falun, till följd av genomförda åtgärder inom Faluprojektet. Rapporten redovisar de metallhalter och -mängder som uppmätts i vatten före, under och efter Faluprojektets genomförande. Rapporten ingår i slutrapporteringen av Faluprojektet som omfattar en sammanfattande slutrapport och ytterligare fyra delrapporter. Delrapporten kan läsas fristående och riktar sig till den som önskar fördjupad information.
Läs mer
|
| |
Hälsorelaterad miljöövervakning – Naturvårdsverkets årsrapport 2010
Årsrapporten beskriver aktuella resultat från miljöövervakningens programområde Hälsorelaterad miljöövervakning. De olika avsnitten diskuterar frågor som rör den yttre miljön och hur vi exponeras för olika faktorer som påverkar vår hälsa.
Läs mer
|
| |
Sårbarhetsanalys för oljeutsläpp i svenska havsområden – rapport från Naturvårdsverket
Fartygstrafiken och oljetransporterna över Östersjön har ökat och förväntas också fortsätta att öka kraftigt under den kommande tioårsperioden. För att få bättre kunskap om hur stor risken är i förhållande till olika habitat och populationers känslighet i händelse av ett oljeutsläpp initierade Naturvårdsverket, i samråd med Transportstyrelsen och Kustbevakningen, projektet ”Risk- & sårbarhetsanalys för oljeutsläpp i svenska havsområden”. För att kunna få en nationell översikt har Naturvårdsverket valt att ta fram ett kartunderlag som visar hur sårbarheten för ett större oljeutsläpp inom olika livsmiljöer och populationer i svenska kust- och havsområden varierar över året. Resultaten visar tydligt att den grunda kustzonen generellt är väldigt känsligt för oljeutsläpp under hela året. Rapporten riktar sig främst till berörda myndigheter och kan användas som ett diskussionsunderlag för planering av åtgärder för att öka skyddet för de områden och populationer som identifierats som mest sårbara.
Läs mer
|
| |
Handbok 2011:1 om miljökvalitetsnormer för utomhusluft
Denna handbok syftar till att ge vägledning vid tillämpning och kontroll av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Handboken vänder sig i första hand till kommunerna, men även till länsstyrelser, luftvårdsförbund, konsulter och andra intresserade.
Läs mer
|