| |
Välkommen till din informationstjänst på familjeområdet!
De här nya notiserna finns nu på vår webbplats.
Johanna Stille
Redaktör
johanna.stille@jpinfonet.se
Har du glömt ditt lösenord? Klicka här!
Behöver du hjälp som rör prenumerationsfrågor? Mejla redaktionen@jpinfonet.se
|
| |
Analyser och referat
|
|
Den myndighet som begär uppgifter från en annan myndighet gör bedömningen om uppgifterna behövs – analys
Kammarrätten i Stockholm, dom den 3 maj 2010, mål nr 1523-10 och 1525-10. När Försäkringskassan begärde att få ut uppgifter om två personer från socialnämnden, för att kunna utreda personernas rätt till ersättning från Försäkringskassan samt kontroll av riktigheten av lämnade uppgifter, var det Försäkringskassans bedömning av om uppgifterna behövdes som blev avgörande. Kammarrätten utgick ifrån Försäkringskassans bedömning och beslutade att uppgifterna skulle lämnas ut, med stöd av 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen.
Läs mer
|
| |
Bäst för barnet att bo stadigvarande hos mamman i Norge - referat av hovrättsdom
HovR för nedre Norrland 2010-05-12, mål nr T 896-09. Hovrätten fann att ett föräldrapar med mindre samarbetsproblem skulle ha gemensam vårdnad om sin son trots att den ena föräldern bodde i Norge och den andra i Sverige. Mannen hade efter separationen inte alltid ställt upp när kvinnan behövt hjälp med sonen och han hade utestängt henne från kontakt med hans släkt. I Norge hade kvinnan ett nätverk. Pojken hade bott där med henne i sju månader. En återflytt till Sverige skulle innebära ytterligare ett uppbrott och eventuellt påverka honom negativt. Sammantaget var det därför bäst för pojken att bo stadigvarande hos mamman.
Läs mer
|
| |
Umgänge kunde inte nekas då någon konkret fara för bortförande inte fanns – referat av hovrättsdom
HovR Västra Sverige 2010-05-11, mål nr T 4370-09. En mamma ville att hennes sons umgänge med pappan skulle begränsas för att skydda sonen från föräldrarnas konflikter och risken att han skulle bli bortförd. Hovrätten fann dock att föräldrarnas dåliga relation inte medförde att sonen skulle fråntas rätten till umgänge. Angående risken för bortförande konstaterade hovrätten att det inte räckte med att pappan hade anknytning till ett annat land, utan att det krävdes en mer konkret fara för bortförande. Eftersom pappan verkade ha etablerat sig i Sverige och uppgav att han hade för avsikt att stanna här hade sonen därmed rätt till umgänge med honom.
Läs mer
|
| |
Barnets hemkommun ansvarade för kontaktperson som tingsrätt förordnat om i umgängesdom – referat av kammarrättsdom
Kammarrätten i Göteborg 2010-03-12, mål nr 4132-09. Syftet med att utse en kontaktperson vid umgänge mellan en mor och hennes son var att umgänget skulle kunna ske på ett tryggt och säkert sätt för sonen. Därför var det den kommun där sonen bodde som ansvarade för insatsen, ansåg kammarrätten.
Läs mer
|
| |
Nyhetsbevakning
|
| |
Utökat skadeståndsansvar för vårdnadshavare
Föräldrar som har vårdnaden om barn blir skadeståndsskyldiga för vissa skador som barnen orsakar genom brott. Det beslutade riksdagen igår. Syftet med bestämmelsen är att tydliggöra att det är föräldrarna som har huvudansvaret för sina barn. Ansvaret ska begränsas till högst en femtedel av prisbasbeloppet för varje enskild skada.
Läs mer
|
| |
Regeringen har presenterat nya åtgärder för att stoppa tvångsäktenskap
Enligt Ungdomsstyrelsen finns idag minst 70000 unga som upplever att föräldrar, religion och kultur sätter gränser för vem de kan gifta sig med. Regeringen har nu presenterat en ny strategi för att förhindra tvångsäktenskap i Sverige. Förslaget fokuserar på ett stärkt förebyggande arbete, stöd, skydd, förbättrad samverkan mellan myndigheter samt ökad kunskap hos barn och unga.
Läs mer
|
| |
Fler barn hålls kvar utomlands
Att barn kidnappas eller hålls kvar utomland av den ena föräldern är ett växande problem och beror på det ökande resandet och familjebildningar över nationsgränserna. Fallen i Sverige ligger nu stadigt över 100 barn per år som därmed inte får träffa den andra föräldern och samtidigt tvingas byta miljö, namn och språk. Bara 30 procent av barnen som förs till länder som inte skrivit på Haagkonventionen kommer till rätta. För övriga länder handlar det om cirka 85 procent, enligt UD.
Läs mer
|
| |
Utvärdering av kvinnofrid
Tillämpningen av grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning ska utvärderas. Bestämmelserna tar sikte på upprepade straffbara gärningar som riktas mot närstående kvinnor, men även mot andra till gärningsmannen närstående personer såsom en partner i en samkönad relation, barn, syskon eller föräldrar. Justitieministern anser det vara viktigt att se om lagstiftningen fått det genomslag som var avsett, nämligen att domstolen skulle ta hänsyn till och beakta den utsatta personens hela situation. Det kan finnas anledning att låta fler brottstyper ingå i de brott som kan omfattas av bestämmelsen. Idag omfattas till exempel inte överträdelser av besöksförbud. Utredaren ska också utreda om straffansvaret för egenmäktighet med barn är lämpligt utformat vid gemensam vårdnad. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2011.
Läs mer
|
| |
Domar och beslut
|
| |
HovR Övre Norrland 2010-05-17 Ö 432-09
Återförvisning av bodelning
Läs mer
|
| |
HovR Övre Norrland 2010-05-18 ÖÄ 297-10
Verkställighet enligt 21 kap FB
Läs mer
|
| |
HovR Övre Norrland 2010-05-20 ÖÄ 255-10
Utdömande av vite för uteblivet umgänge
Läs mer
|
| |
KamR Stockholm 2010-05-05 1525-10
Utlämnande av allmän handling; Försäkringskassans rätt att få ut sekretessbelagda uppgifter från socialtnämnden
Läs mer
|
| |
KamR Stockholm 2010-05-03 1523-10
Utlämnande av allmän handling; Försäkringskassans rätt att få ut sekretessbelagda uppgifter från socialtnämnden
Läs mer
|
| |
Förarbeten
|
| |
Utskottsbetänkande 2009/10:CU23 Ett skärpt skadeståndsansvar för vårdnadshavare
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2009/10:142 och en motion som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslår regeringen ett strängare skadeståndsansvar för föräldrar i syfte att tydliggöra att de bär huvudansvaret för sina barn och ungdomar. Förslaget innebär att en förälder som har vårdnaden om ett barn ska ansvara för vissa typer av skador som barnet orsakar. Ansvaret förutsätter inte att vårdnadshavaren varit vårdslös. Ansvaret ska gälla person- och sakskada och skada genom kränkning som barnet vållar genom brott. Vårdnadshavarens ansvar ska för varje skadehändelse vara begränsat till högst en femtedel av prisbasbeloppet. Dessutom ska skadeståndsansvaret undantagsvis kunna jämkas om det i ett enskilt fall skulle vara uppenbart oskäligt att tillämpa det. Den nya skadeståndsgrunden kompletterar det skadeståndsansvar som vårdnadshavare har enligt gällande rätt till följd av bristande tillsyn. Om en vårdnadshavare ansvarar redan på grund av egen vårdslöshet, vilket är ett beloppsmässigt obegränsat ansvar, blir det inte aktuellt att tillämpa det nya ansvaret. Åklagaren – eller i förekommande fall målsägandebiträdet – ska vara skyldig att i samband med åtal för brott föra den skadelidandes talan baserad på det skärpta skadeståndsansvaret för vårdnadshavare. Lagändringarna är avsedda att träda i kraft den 1 september 2010. Civilutskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår ett motionsyrkande om avslag på propositionen. I betänkandet finns en reservation.
Läs mer
|