| |
Välkommen till din informationstjänst på djur- och djurskyddsområdet!
De här nya notiserna finns nu på vår webbplats.
Mikael Fuchs
Redaktör
mikael.fuchs@jpinfonet.se
Har du glömt ditt lösenord? Klicka här!
Behöver du hjälp som rör prenumerationsfrågor? Mejla redaktionen@jpinfonet.se
|
| |
Nyhetsbevakning
|
| |
Minihund i attacker mot människor
Dvärghunden malteser har hamnat på listan över de 20 farligaste hundraserna i en av Australiens delstater. Malteserhundar, som normalt beskrivs som vänlig, har varit inblandade i 12 attacker mot människor mellan juli och september. Även labrador finns med på listan, som toppas av staffordshire bullterrier, den australienska boskapshunden och schäfern.
Läs mer
|
| |
WWF kritisk till ny rovdjursförvaltning
Riksdagen har antagit propositionen ”En ny rovdjursförvaltning”, och Världsnaturfonden WWF är starkt kritisk. WWF:s rovdjursansvarige säger att Sverige har cirka 200 vargar och att en licensjakt på varg troligtvis strider mot de internationella åtaganden som Sverige förbundit sig att följa.
Läs mer
|
| |
Överlåtbara fiskerättigheter i pelagiskt fiske
Överlåtbara fiskerättigheter införs för makrill, sill, skarpsill, blåvitling, tobis och vissa industriarter. Fiskeriverket ändrar i sina föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område.
Läs mer
|
| |
Obetald räkning hotar katter
Ett dussintal katter hos Djurskyddet Hoppet i Söderhamn riskerar att avlivas efter att föreningen hamnat i en akut ekonomisk knipa. Den beräknade elkostnaden har mer än tredubblats och föreningen har nu en obetald skuld till elbolaget Söderhamn Nära på 100 000 kronor.
Läs mer
|
| |
Fladdermöss får fristad i försvarets forna fort
När försvaret lägger ner flyttar fladdermössen in. Den gamla militära berganläggningen visade sig hysa tio olika fladdersmusarter, varav tre rödlistade. Nu får de flygande små liven bo ifred i fortet. Det kallas Bat forts och är den största satsningen hittills i Sverige, i alla fall när det gäller fladdermöss.
Läs mer
|
| |
Förbud mot kastrering inte aktuellt
Det pågår ett sökande efter alternativ till den kastrering av smågrisar som sker utan bedövning eller smärtlindring. Men det är svårt att hitta metoder för att stoppa galtlukt som är vänliga mot djur, bönder och konsumenter. Branschen är skeptisk mot alternativet vaccinering då det är dyrt och näringen är tveksam till om konsumenterna kommer att acceptera kött från djur som vaccinerats, även om det inte är hälsofarligt.
Läs mer
|
| |
Helsäd ska skördas i rätt tid och helst hackas
Helsäd är ett grovfoder som vanligtvis ges till nötkreatur. Spannmålsgrödan till helsädesensilage bör skördas antingen vid axgång, när smältbarheten är högre, eller senare, vid så kallad degmognad. Enligt ett doktorsarbete vid Sveriges lantbruksuniverstitet, SLU, bör spannmålsgrödan till ensilaget skördas vid axgång, när smältbarheten är högre, eller senare, vid så kallad degmognad. Nötkreaturen äter mer av senare skördad helsäd och då blir även skörden högre. Om helsäden skördas vid degmognad ska den helst hackas, åtminstone om den ska ges till yngre nötkreatur.
Läs mer
|
| |
Förändringar på gång i frågan om obedövad smågriskastrering
Konsumenter i Nederländerna och Tyskland vill inte längre köpa kött från grisar som kastrerats utan bedövning. Detta har under 2009 drivit fram branschkrav i dessa länder som innebär startskottet på väg mot en förändring. Jordbruksverket hoppas att svenska grisar ska kunna få lokalbedövning innan kastreringen. Ett nytt vaccin kan innebära att smågrisarna inte alls behöver kastreras genom operation.
Läs mer
|
| |
Kärnkraftverk orsakar fiskdöd
Det största problemet med kärnkraftverkens kylvattenutsläpp är de stora mängder fisk som dör och skadas när de sugs in i kraftverkens kylvattenintag. Men i det stora hela orsakar inte kylvattnet några större skador på miljön, enligt en ny undersökning.
Läs mer
|
| |
Ökat inflytande för markägare vid beslut om älgstammens storlek
Sveaskog föreslår i ett remissvar till betänkandet "Uthållig älgförvaltning i samverkan" att markägarnas inflytande ska vara avgörande för beslut om älgstammens storlek. Ett utökat inflytande anses lämpligt eftersom markägaren har ansvar för att uppfylla krav enligt skogsvårdslagen.
Läs mer
|
| |
Djurägare når veterinär på nätet
Nu har Sveriges två miljoner husdjursägare fått lite hjälp i nöden då råd och tips från veterinärer finns att hitta på internet. Genom den nya sajten kan djurägarna själva snabbt ta reda på om de symptom som husdjuret visar är allvarliga eller om det är en lindrig krämpa. På sajten finns möjlighet att ställa frågor till veterinären.
Läs mer
|
| |
Märkt lax ska ge Fiskeriverket svar
Andelen odlad lax som återvänder upp i landets utbyggda älvar efter att de varit till havs har minskat kraftigt under de senaste femton åren. Därför ska 80 000 fiskar nu märkas så att Fiskeriverket ska kunna studera vilken typ av laxungar som har störst chans att överleva.
Läs mer
|
| |
Rens från torsken bör tas i land
En ny rapport från Fiskeriverket om dioxiner, fosfor och kväve i torskrens från Östersjön visar att mängden dioxiner som kan bortföras via torskrens endast blir cirka tio procent av den naturliga nedbrytningen. När det gäller kväve och fosfor kan det däremot ha relativt stor effekt om renset förs iland.
Läs mer
|
| |
Domar och beslut
|
| |
KamR Göteborg 2009-10-23 4403-09
Omhändertagande av djur enligt djurskyddslagen (1988:534)
Läs mer
|
| |
Vägledande dokument
|
| |
Dioxin i torskrens från Östersjön - Fiskeriverket
Denna rapport från Fiskeriverket om dioxiner, fosfor och kväve i torskrens från Östersjön visar att mängden dioxiner som kan bortföras via torskrens endast blir cirka tio procent av den naturliga nedbrytningen. När det gäller kväve och fosfor kan det däremot ha relativt stor effekt om renset förs iland.
Läs mer
|